fredag 2 oktober 2009

Kurera mig hos kurator?

Jag provade på det där. Med kurator. I våras provade jag det. Två gånger gick jag dit och jag tror det blev bättre. Fick lite perspektiv. Lite bekräftelse. Och så var hon rolig att kolla på, den där kuratorn. En något alternativ klädstil och mycket plastgrön/rosa-kombinationer och gul-och-svart-randiga teman. Hon var trevlig.

Men räcker det? När vet man att en kurator är bra? Hur vet jag att det jag upplevde som "ok" är tillräckligt bra för att det ska vara värt för mig att masa mig dit igen? Eller är det ett uppenbart bevis på att hon tillräckligt bra, att jag faktiskt överväger att masa mig dit?

Men kanske vill jag gå dit för att jag tror att det är så man ska göra när man mår lite dåligt. Att jag efteråt i alla fall kan säga att jag faktiskt provade ALLT.

Jag vet inte om kuratori är något för mig. Jag vet verkligen inte. Jag drar mig för att gå dit igen eftersom den här typen av "hjälp" är något som jag inte riktigt vill acceptera. Jag har alltid varit en person som kan själv. Jag behöver minsann ingen hjälp! Men kanske är jag inte svag för att jag går dit? Kanske är det ett steg som visar på styrka? Styrka att våga göra något som man tror att man kanske kan må bättre av men som man egentligen inte vill erkänna.

Jag kan ju alltid ursäkta det med att jag bara ville gå dit och titta lite på henne igen.

6 kommentarer:

  1. Jag tycker att du har en väldigt bra ursäkt där! :) Stor kram och ha en skön helg!

    SvaraRadera
  2. Du vet vad jag tycker ;) Och om du upplevde att det blev bättre sist och faktiskt överväger att gå dit igen, så låter det i mina öron som goda skäl att masa dig dit igen! Så kan du ju bestämma dig efter det om det är värt fler besök.

    SvaraRadera
  3. Har också varit och pratat med "roliga" personer tidigare. Var först hos en vanlig terapeut som jag inte hade så mycket ut av tyvärr. Sedan var jag hos en som höll på med kognitiv terapi och det var mycket givande för min del. Blev rätt tufft emellanåt med mycket ifrågasättande om varför jag funderade som jag gjorde, men blev samtidigt fantastiskt bra i efterhand då jag sedan också själv började ifrågasätta mina dumma tankar och hur jag borde leva och tänka egentligen. Detta var min personliga erfarenhet, men som kommenteras ovan är det bara och göra vad som känns bra och rätt för dig!
    En gammal kollega sa till mig en gång, har du ont i kroppen går du till doktorn så varför gör du inte desamma om det värker i knoppen? Tänkvärt...
    Jag tycker iallafall du är jättestark oavsett!
    Kram, kram

    SvaraRadera
  4. Ja, nog har jag ont i knoppen alltid. :) Men vad gör man om man har ont i hjärtat då?

    SvaraRadera
  5. Den är svårare. Amputerar kanske? Men inte så kul att vara hjärtlös heller, då är det nog bättre att ha lite ont.
    Tror att ens käraste kan vara rätt så behjälplig i det fallet. Så be om en kram tror jag kan hjälpa lite iallafall!
    Skickar också en kram specifik inriktad på hjärtvärk! <3

    SvaraRadera
  6. Fick en kram av sambon! Och nu när jag fick en från dig också mår hjärtat lite bättre.

    tack :)

    SvaraRadera