Njuta av att vara bakis?

Igår drack jag. Mycket. Idag är jag bakis. Mycket.

Nä, jag vet alltså inte. Försöker intala mig att nu när jag är mellan behandlingar så kan jag "passa på" som jag skrev i ett tidigare inlägg.

Men jag njuter inte riktigt. Jag har så väldigt länge varit så väldigt inställd på att bli gravid att jag accepterat att jag inte får dricka. Jag har accepterat det och jag njuter av tanken. Det blir lite att jag tränar på att vara gravid. Jag låtsas lite.

Innan vi började "planera" för barn så passade jag på hela tiden. Jag tyckte det kändes fruktansvärt tråkigt att inte få dricka sen. Inget vin och ingen öl. Inga midsommar- eller julsnapsar och inga drinkar. Vilket jävla liv...nä fy fan vad trååååkigt!

Men nu. Nu är det helt omvänt. 180 grader om. Jag vill inte dricka! Jag vill verkligen inte det. Det har gått så långt att jag tänker att "om jag inte dricker alls så kanske jag blir gravid". Fastän jag vet att många som blir gravida inte planerat det och dricker tills mensen är några veckor sen.

Ingen alkohol. Jag har accepterat det. Jag är redo. Så var är mitt plus!?