- Mycket värk/kramper/smärtor i livmoderområdet. Speciellt när jag reser på mig eller rör på mig lite för hastigt. Jag vet att det är ett positivt tecken. Problemet är att jag hade samma känslor vid förra ivf:en och den slutade ju inte speciellt lyckligt. Så jag ska inte hänga upp mig på det här symptomet. Men jag accepterar att det finns och att det KANSKE kan innebära något positivt.
- Lite trött
- Lite öm i högra tutten. Kan bero på att jag klämmer på dem som en tok för att kolla ifall de inte blivit ömma än...
- Besynnerlig aptit. Fortfarande. Jag äter och äter och äter och blir inte mätt. Jag hatar att de här hormonerna gör mig tjock också. På fel sätt!
Jämförelse med IVF2.
fredag 30 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du får vara rädd om bopparna! :-)
SvaraRaderaJag med all min erfarenhet e övertygad om att du e gravid. Tycker allt tyder på det! Lyssna på mig, en sann "tro-sig-veta-mycket-fast-jag-inte-har-en-blekaste-aning!" Hmmm...
Men hoppet har jag iallafall, så nu studsar jag omkring här hemma och hoppas för dig!
Mail kommer förresten, ska bara på utflykt i helgen först!
Hug,hug
Jag ska försöka vara snäll mot bopparna och snäll mot mig själv och åka på utflykt till stan. Jag vet bara inte hur!
SvaraRaderaFörst ett steg, sen ett steg till...jag har i alla fall kollat när bussarna går. Nu händer det grejer...
Alltid det jobbigaste innan man väl blir färdig. Tror det blir bättre när du väl satt dig på bussen. Kan jämföra det med när jag har träningar. Är alltid tungt och jobbigt innan och med känslan vill inte ikväll. Lik förbannat har jag alltid roligt och känns bra när jag varit där!
SvaraRaderaMen lyssna på dig själv, känns det bättre att sitta hemma och mysa så gör det. Samt skicka ett kärleksfullt sms till sambon så känns det nog också bättre, de finns där och stöttar oss!
Värmande stöttande kram till dig!