Den här natten blev, precis som förra, rätt så sömnlös. Jo, visst. Jag sov. Men jag vaknade gång på gång för att rumpan är så öm. Det blir lite samma känsla som när man ligger och sover och täcker har trillat av. Man fryser och halvsover och vet att det är något som inte stämmer men man vaknar inte riktigt och tar på sig täcket utan ligger och halvsover och mår dåligt istället. Så känns det. HELA natten!
Snart kommer väl nattsvettningarna också, precis som förra gången, och jag blir tvungen att byta säng runt halv fyra på morgonen. Masa mig bort till gästsängen.
Har jag nämnt att jag springer och kissar flera gånger per natt? Hur är DET möjligt? Jag kissar innan jag går och lägger mig, dricker inte mer än vanligt, och ändå måste jag upp minst två gånger varje natt. Det är ju inte direkt så att jag har en bebis som trycker på redan. Än så länge är pyret bara ett tiotal celler...
Igår kväll var jag inte ens kissenödig men gav mig fan på att gå och kissa ändå. Satt läääääänge länge på toastolen. Satte till och med igång vattnet i kranen för att bli lite "inspirerad" :) Funkade till slut. Men nog fick jag springa upp och kissa mitt i natten i alla fall. Konstigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag hade också problem med nattkisseri den första ruvarveckan, händer ALDRIG annars att jag går pp natten för att kissa. Varför göra det när man kan sova liksom... ? ;) Men hormonerna fick tydligen njurarna att bli aktiva som sjutton så det var ett enda spring. Nu mot slutet av ruvningen har det minskat.
SvaraRaderaSov gott i natt!
Jasså, där ser man. =) Skönt att jag inte är ensam om det i alla fall.
SvaraRaderaSvettades du mycket under ruvningen också? Mina har inte satt igång än, brukar bli halvvägs ungefär...
Jag har inte läst om någon annan som håller på med ivf som tar progesteroninjektioner. Hade varit skönt att få lite bekräftelse på den fronten också...
Jodå, svettats har jag gjort hela ruvningen. Riktiga vallningar i mängd och massor, särskilt på morgonnatten och sedan i skov under dagen. Har inte gillat det eftersom jag ofta brukar ha det som ett säkert tecken på att mensen är på kommande. Det där med injektioner låter helt obekant för mig, aldrig hört talas om faktiskt. Har bara tagit Crinone-vaginalgel en gång per dag, men under denna process har man ju lärt sig att det kan variera en hel del mellan olika kliniker.
SvaraRadera