söndag 22 november 2009

Kan inte sova...

och det kan bero på många anledningar. Jag sover hemma hos mamma idag, känns skumt att inte sova i sin egen säng. A är inte här, jag har alltid svårt att sova utan honom. Det är nästintill omöjligt. Jag fryser en aning, det är kallt i det här sovrummet. Efter att ha tjatat och tjatat och tjatat på kliniken om att ge mig en tid för samtal och äntligen ha fått en tid på tisdag i nästa vecka har jag nu glömt vilken tid det var. Och jag skrev aldrig ner det.

Det KAN vara så att alla de här sakerna håller mig ifrån skönhetssömnen. Det KAN också vara så att det är aningen svårt att sova när man sitter upp i sängen med datorn i knät.

Middagen ikväll var mycket trevlig, trots att det här med barn kom upp på samtalslistan. Det gör alltid det. Oavsett vem det är man pratar med. Det var väldigt oskyldigt ikväll men ändå tillräckligt påtagligt för att jag kände att jag behövde styra diskussionen bort från detta specifika ämne.

"Det är trevligt att flytta till hus, speciellt ifall man ska skaffa familj". "Ja, jag vet ju inte vilka planer ni har".

Kände för att säga att sånt inte går att planera och att familj inte är något man "skaffar", men det kändes både onödigt och på tok för ärligt. Så jag lät bli. Men det högg till i hjärtat. Som alltid. Undrar hur många hugg man kan få innan det enda som är kvar av hjärtat är en klump av ärr från läkta hål...

6 kommentarer:

  1. Din stackare. Hoppas det känns bättre nu några timmar senare. Kommer A hem idag? Isåfall tycker jag det står kramar på rekommendationerna, brukar ordna det allra värsta iallafall.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Många verkar ta för givet att det bara är att ha sex en gång så blir man gravid, ja när man väl vill dra igång bebisverkstaden...så funkar det ju väldigt sällan...

    SvaraRadera
  3. Jag har provat att säga som det är några gånger;
    "L" och jag kan inte få barn för egen maskin men vi har inlett IVF-processen och hoppas att vi ska lyckas så småningom. Vi kan inte ta det här med barn för givet som ni tycks göra...

    Inte att rekommendera, stämningen blir ganska tråkig...

    Men det är ju så man vill säga, man vill säga till hela världen att hålla käften! Det finns så otroligt många andra viktiga ämnen att avhandla.

    Jag tycker du hanterade det bra även om jag så väl känner igen det där sticket i hjärtat...

    Kram!

    SvaraRadera
  4. Åsa: Ja, A kommer äntligen hem idag. Fast sent. Hoppas han kan lösa mitt problem med pannan för snart blir det minusgrader i huset!!!

    Camilla: Människor är i allmänhet duktiga på att ta saker för givet...jag är egentligen likadan, fast om andra saker.

    Malla: Jag har aldrig provat att säga som det är. Inte när det är många människor med i alla fall. Har det bara varit jag och en kompis och det har känts rätt så har jag berättat. Men då har det blivit ett bra samtal. Hade jag kläckt ur mig det så där som jag ibland vill och äntligen fått sätta alla på plats så hade jag nog ändå inte mått så bra efteråt. Och inte de andra heller kan jag tänka mig. Bäst är nog att berätta för en och en, om man nu vill dela med sig av det här.

    Tack för era stöttande ord och tankar!!!
    KRAM

    SvaraRadera
  5. Bra att prata med någon, i morgon ska jag också ta det steget. Vet hur det känns med prat om barn. Hur man än försöker så träffar det hjärtat.
    Kämpa på och hoppas att det går bra på tisdag!!

    SvaraRadera
  6. Hej! Tack för dina kommentarer hos mig! Ja du, de där huggen i hjärtat är inte roliga. Ibland kan det vara bra att svara att det inte alltid är sa lätt, att barn inte är nagot man skaffar. Men det beror ju pa vem man pratar med.

    Snart är det var tur!

    Kram fran Lisa

    SvaraRadera