måndag 15 februari 2010

Kliniken den går upp och ner...

doda, doda...








Ringde nu på eftermiddagen eftersom vi kom överens om att jag skulle ringa efter helgen. Dagens barnmorska var mer hoppfull och sa dessutom att en förkylning definitivt inte kan påverka om embryot fastnar eller inte, speciellt inte om jag inte har feber (för det har jag i princip aldrig). Dessutom så kvittar det om jag nös 100 gånger en av mina förkylningsdagar. Jag hade lika gärna kunnat nysa 1000 gånger, det hade inte gjort nån skillnad. Jag ska fortsätta ta progesteron till testdagen nu på fredag...

Så nu känns det lite bättre. Nu vet jag att jag inte har mig själv att skylla och att jag antagligen inte har onaturligt starka muskler där nere som gör att varje potentiellt frö mosas när jag hostar, nyser eller bajsar.

Sen tror jag inte att vi lyckats i alla fall eftersom det visade negativt i lördags och eftersom min mens alltid börjar med färgade flytningar. Den enda gång jag faktiskt blivit gravid (och då var jag det i drygt en vecka med ett vansinnigt svagt plus) fick jag inte ens en tillstymmelse till färgade flytningar eller mens. Det kommer att vara mitt tecken, mitt säkra kort, den gången vi faktiskt kommer att lyckas. Då kommer mensen att lysa med sin frånvaro ända fram till testdagen då jag kommer att få se mitt efterlängtade plus.

Så nu tänker jag faktiskt inte bry mig så mycket mer om det här. Säger jag bara förstås, när man kommer hem och det är mörkt ute och man tittar på det där datorrummet som man så gärna hade gjort om till barnrum så är det inte så lätt att hålla modet uppe och tårarna inne. Men jag tänker tamejfan försöka!

9 kommentarer:

  1. Bra inställning! Allt ordnar sig alltid på något sätt. Så är det bara! Kram kram

    SvaraRadera
  2. Härligt att höra Joanna! Jag håller förstås tummarna för att det ska bli ett plus på fredag, men om inte så känns det verkligen som du kommer att lyckas tillslut. Du verkar ha en "jädrar anamma" i dig som heter duga!

    Ta hand om dig i veckan! Kram!

    SvaraRadera
  3. Skönt att barnmorskan var positiv. Ge inte upp!

    SvaraRadera
  4. Håller med Pysiz, bra inställning!

    SvaraRadera
  5. Du är stark vännen, och inte bara när du hostar, bajsar och nyser! ;-) Bara återkom om någon vart otrevlig där nere så ska jag ge dom på moppo nu vid mina sista besök! Och de lär bli lite skakiga, jag har ju biceps som en femåring :-)

    SvaraRadera
  6. Usch, jag vet att det är så svårt att vara tapper, tänka positivt och allt det där. Jag har så svårt för det själv, men om vi gör det tillsammans kanske det går lite bättre!

    SvaraRadera
  7. Håller med övriga kommentarer, du verkar ha en bra inställning och en styrka som heter duga. Ska hålla tummarna för ett plus på fredag. kram.

    SvaraRadera
  8. Joanna, jag laste ditt forra inlagg dar du skrev att du tror att det ar nagot sa allvarligt fel pa er att det inte funkar. Det behover inte alls vara sa! Jag bor i Australien, har gor manga par ca 8 forsok innan det funkar (dyrt o hemskt men i alla fall). En barnmorska pa kliniken sa att 8-9 forsok ar valdigt vanligt. Jag vet nagra som gjort 12 forsok. For mig tog det 5 IVF:er och 2 frysta embryon innan det funkade. Sa ge inte upp. KRAM! Jenny

    SvaraRadera
  9. Så ska det låta! Kanon inställning som man kommer långt på!
    Håller tummarna för dig!

    SvaraRadera