Det är ca 30% chans att lyckas vid ett ivf-försök. Enligt någon normalfördelning!!! I den statistiken räknas ALLA in. Men vi röker inte, dricker inte (inga mängder i alla fall), vi är inte tjocka (även om jag använder just det ordet om mig själv ibland...), vi har inga exotiska sjukdomar och vi äter inga konstiga mediciner. Vi har inga jobb som kan inverka på fertiliteten och sambon älskar inte att basta. Våra chanser är större än så. Borde ju ligga på 50%, MINST!!!
Men jag har inte vågat fråga läkarna. Inte sen den gången på kvinnokliniken....när jag frågade om sambons simmarvärden och hon sa att "det behövde jag inte veta". Hon hade nån idé om att ju mindre man vet desto lättare är det att slappna av. Och så har man mindre att googla på.
Fel, fel, fel, fel, fel FEL, som brasse så klokt hade sagt. Det är HELT fel! Stämmer inte alls på mig! Jag vill veta! Vet jag inte så blir jag stressad. Berättar hon för att värdena är SÅÅÅÅ dåliga? Berättar hon för att hon tycker jag verkar freakigt besatt? Är hon bara störig? Eller knäpp? Stress, stress, stress!!!
Men oavsett, 50% är ganska mycket. Men vi lyckades ju uppenbarligen inte alls på förra ivf:en. Kom inte ens i närheten...är då sannolikeheten mer på vår sida den här gången? Statistikkursen från LTH har satt sina spår i huvudet. Men inte i form av matte...nej nej. Statistiken är ett eko av ångest i tomrummet mellan mina hjärnhalvor.
- "Normaaaaaalfördeeeeeeelning" "Binomiaaaaaaalfördeeeeeeelning"
Nu när jag behöver statistikläran som mest. Minns inget. Fattar inget...
torsdag 20 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar