Lura hela tjocka svärsläkten

Om och om igen. Ja, för fy fan vad jag ljög hela kvällen.

- "Ska inte du ha något vin?"
- "Nä jag kör. Är ju så förbaskat allergisk mot katter så jag vill kunna åka omedelbums ifall jag börjar må dåligt." (Nu är jag visserligen absurt allergisk mot just katter men ursäkten är befängd ändå...)

- "Har du tagit dina mediciner nu? I förebyggande syfte?"
- "Givetvis" (Nä, det har jag ju inte eftersom man helst ska hålla sig borta från läkemedel under ruvningstiden)

- "Och du har dina mediciner med dig så du kan ta dem ifall du blir dålig?"
- "Självklart" (Klart jag har med medicinen, jag vill ju inte dö, men jag har inga avsikter att ta den såvida jag inte håller på att just dö...)

Och den bästa av alla, min personliga favorit:
- "Heeeej. Hur eeeeee de?"
- "Jodå, det är bra." (Vilken jävla fetlögn..."det är sämre än nånsin" borde jag säga. "Riktigt jävla skitilla!" "Och själv då?")

Stannade ändå alldeles för länge för jag skulle tvunget vänta på efterrätten så jag blev ju lite dålig ändå och fick efter många timmars försök att uthärda allergiastman inhalera mina skakmediciner i alla fall...skit också ifall det skadar mitt lilla pyre.

Förlåt förlåt förlåt, jag ska inte ta astmamedicinen nåt mer! Mamma lovar!!!