tisdag 20 juli 2010

ETT STORT TACK

till er alla som stöttar mig på den här låååånga helvetesresan både via bloggen och privat.

- Ni hjälper mig att stiga upp ur sängen på morgonen.
- Ni hjälper mig att sörja och ni hjälper mig att blicka framåt.
- Ni hjälper mig att komma på nya lösningar och ni kommer med smarta tips.
- Ni hjälper mig att förstå att jag inte är ensam.
- Ni hjälper mig att ventilera mina tankar.
- Ni hjälper mig att våga hoppas på att vi en gång ska lyckas.

Jag kan inte föreställa mig hur min situation hade sett ut idag om jag inte haft den här bloggen och er som stöttar mig genom den och om jag inte haft mina nära vänner och familj som stöttar och hoppas mer än vad som är möjligt att drömmen ska bli sann även för oss en dag.

Jag är så otroligt tacksam!

20 kommentarer:

  1. Hej..

    Som jag ofta tänker ni är sådana personer som skulle haft vårt barn vi skulle inte lyckas än helt oplanerat vi har inga jobb knappt ingen utbildningar....
    Ni är värda ett barn det känns som vi inte är det än och det har vi också fått höra många gånger att vi skulle vi väntat och så livet är så orättvist .....
    Läser din blogg och tänker varje gång att det är ni som skulle haft barn inte vi !!!!

    mvh emma

    SvaraRadera
  2. STOR KRAM!!

    De känns som att de e allt jag har att säga idag... Jag har tänkt på dig de senaste dagarna när jag inte riktigt fått för mig att gå in här. KRAM!

    SvaraRadera
  3. Tack själv! Jag är otroligt tacksam över att du har din blogg. Du hjälper mig att överleva min helvetesresa.

    SvaraRadera
  4. Tack själv för alla den peppning jag har fått av dig, både via din blogg och via kommentarer på min!

    Hoppas att långtidsodling kan vara grejen för er. Förstår verkligen din frustration över allt man inte kan påverka själv, är så orättvist att man kan påverka så mycket i livet men inte det här.

    Stor kram!

    SvaraRadera
  5. Vill skicka med oändligt med kramar. Jag lider med dig och försöker förstå detta fastän att jag inte varit i din situation ännu... Vi står inför vårt första IVF, med start i augusti och vi kommer göra detta i Falun. Jag är livrädd och vet att det är stor risk att jag kommer få uppleva hur ont det gör att få ett minus.

    Jag har följt dig under en längre period nu. Jag vill bara säga att du är en supermänniska, som reser dig upp efter dessa nederlag. Du är helt fantastisk och ger mig och så många andra hopp. Jag är helt övertygad om att du och dina käraste kommer lyckas... Snart så....


    Ta hand om dig nu, skäm bort dig själv en tid, samla kraft och ork, både fysiskt och mentalt. Det kan bara göra dig gott när du ger dig in i detta igen!!!!


    KRAM!!

    SvaraRadera
  6. Härligt när man känner så :) Tycker själv att bloggen hjälper mig och jag har inte gått igenom det helvetet du gjort! /Natalie

    SvaraRadera
  7. Har läst din blogg ett tag nu. o säger som resten! Att du är så stark o fortfarande har hoppet uppe ger oss i samma sits en otrolig motivation att fortsätta försöka! Kram R.

    SvaraRadera
  8. Tack själv! För att du delar med dig. Kram!

    SvaraRadera
  9. Har du kollat att du inte har för starkt immunförsvar? Min granne har ungefär samma IVF-historia som du, men sedan googlade hon själv fram att man kan ha för starkt immunförsvar och meddelade läkarna som "sänkte" hennes immunförsvar med kortisonsprutor. Vips - gravid!

    SvaraRadera
  10. Helvets jävla skit är vad det är!
    Vi försöker o försöker o försöker o vården är låååångsam tycker jag (bor i Malmö.
    Har nyss hittat hit o inte hängt med fårn början.
    Men jag håller tummarna för dig och alla oss andra att det löser sig SNART, snart kommer det efterlängtade barnet!
    Styrke kramar till dig!

    SvaraRadera
  11. Jag förstår inte hur du genast kan blicka framåt och tänka på nästa steg. Hur du orkar. Jag beundrar dig verkligen ska du veta.

    Jag vet inte ett dugg hur det känns för jag har aldrig gjort ett IVF. Däremot har jag och min sambo försökt få barn i ett och ett halvt år nu utan resultat, och varje gång mensen kommer blir jag ett jävla vrak och vet inte hur jag ska lyckas uppbåda krafter att ens försöka igen. Och igen och igen.

    Om det inte hänt något positivt innan sommaren är över ska vi söka hjälp på riktigt. Ska ha mens denna veckan men hoppas innerligt att den inte behagar duka upp!

    Jag beundrar din styrka och din positivitet, så det är jag som ska tacka dig för att du orkar vara så tapper trots att du måste genomlida helvetet just nu. Tack. För du ger mig ny energi. :) Styrkekramar.

    SvaraRadera
  12. Ang vad anonym skrev ovanför här..
    Även mina läkare misstänkte att jag hade för starkt immunförsvar. Så fort embryot skulle fästa så trodde man att min kropp kanske såg det som ett sår, något främmande som min kropp med mitt starka immunförsvar ville stöta bort. Jag fick äta kortiosontabletter från det att jag började med sprutorna till flera veckor efter att jag hade plusat. Vips så stannade det kvar. Vill ju gärna tro att det var därför. Min läkare gav mig även Fragmin sprutor fram till v 12 för att motverka blodproppar i livmodern. Kändes så skönt att få prova något nytt. Som faktiskt gjorde att det funkade. Kanske något för dig?

    SvaraRadera
  13. Jag önskar att jag hade något bra att säga... kan bara skicka en "styrkekram" med förhoppningen om att det någon gång blir bättre!!

    SvaraRadera
  14. Hej tjejen! Har varit iväg på semester helt utan uppkoppling och tänkte att YES! Ett stort tack för alla gratulationer för ett pluss. Men så var ju tyvärr inte fallet...
    Lider med er och blir ledsen att det aldrig vill fungera! Hoppas ni orkar kämpa vidare!!!!!!

    Stor kram!

    SvaraRadera
  15. Hej Joanna!

    Jag har fastnat för din blogg och har följt dig med spänning sen en månad tillbaka... Jag har nu läst igenom hela din historia, och helt plötsligt har du kommit så nära mig... det känns som att jag känner dig, och jag gråter mig igenom din historia... Själv har jag och min sambo precis genomgått vår första IVF efter två års försök, som slutade med ett minus... Jag vill bara säga att det hjälper mig enormt mycket att få stöd i din blogg.. och jag hoppas av hela mitt hjärta att ni kommer att lyckas...

    SvaraRadera
  16. Hej

    Jag har också funderat i tankebanorna för starkt immunförsvar. För att en graviditet skall utvecklas krävs att kroppen "sänks" och inte ser det nya som ngt främmande som skall stötas bort. För det ligger egentligen närmast till hands. Det är det som gör att tumörceller ex skall få det lite svårt att ta sig in o få fäste.. Läste en del om det förra året när vi kämpade på och insåg att det är ett stort område som fler o fler läkare börjar inse kan påverka mkt. Prata gärna med dem om det. Annars - googla - (människans bästa vän ;)) o ifrågasätt deras kommentarer utifrån det du hittar där. Tänk att man kan ha för bra immunförsvar..som ngt dåligt..men i detta fall kanske det kan hänga ihop. Lycka till!

    SvaraRadera
  17. Önskar dig all lycka! Vi ska själva påbörja vår IVF nu till hösten! Massa kramar

    SvaraRadera
  18. Tack själv! :) Kram Kix

    SvaraRadera