Gårdagen

Igår var jag på möhippa. För min kusin, hon med den lilla bebisen som jag inte träffat på jättelänge, eftersom jag blir så påmind om allt det där jag inte har när vi ses. Möhippan planerades i all hast eftersom de bara ska gifta sig i rådhuset, utan gäster och bröllop och kom ut med det i helgen. Jag fick ett samtal från en av hennes vänner och tänkte, vad trevligt! Nu får jag äntligen en chans att träffa min kusin utan bebis =) Såg verkligen fram emot det, eftersom vi inte setts på snart ett halvår.

Sen fick jag mig den ena chocken efter den andra. Hennes sambo hade inte ordnat så att bebisen inte behövde vara med så den fick följa med i en barnvagn HELA dagen. Så det blev en massa gullande, matande, lekande och blöjbytande...på en möhippa! Vem har hört talas om det?!!! Halvvägs in på eftermiddagen dök en höggravid (v39!!!) kompis upp som också skulle vara med på möhippan. Med sig hade hon sin 2-åriga dotter!! Hon ville bara leka med bebisen hela tiden medan han inte tyckte att det var särskilt roligt så han storgrät ända tills klockan äntligen blev 18 och det var dags att bege sig till restaurangen, för då blev bebisen äntligen upphämtad av sin pappa. På restaurangen möttes vi upp av ytterligare en kompis som i sin tur hade med sig sin dotter på 3 år. Så middagen bestod till stor del av en massa barn som sprang omkring, satt och bankade med sina bestick på tallriken eller stortjöt för att den ena tagit den andras leksak. Och givetvis pratades det en hel del om den höggravida tjejens matvanor, bilbarnstolar, barnets position i magen och det ena med det tredje.

Nu är det visserligen så att jag faktiskt lyckades ha lite trevligt under kvällens gång ändå. Jag blockerade allt som hade med barn och graviditeter att göra och fokuserade på alla de andra vännerna och min kusin som jag var så glad att kunna prata med igen. Tjejerna som var med var jättetrevliga och vi hade riktigt roligt tillsammans. Men vem har hört talas om en möhippa med en massa barn på?! Kanske tur att jag inte visste om att det skulle bli så för då hade jag antagligen aldrig velat vara med...

Men allt det här ihop med att jag fick rosa flytningar igår blev kanske inte en alldeles lysande kombo. Så idag är jag aningen utmattad, för det gick åt MYCKET energi igår.

Ruvardag 7, IVF4

Lite skumpigt denna sjunde ruvardag...den gick inte riktigt som jag hade tänkt mig. Många överraskningar som nog gjort mig till en starkare människa om jag måste peka på något positivt.

- Ömma och spända bröst
- Mensvärk
- Lite rosa på pappret

Symptom IVF3
Symptom IVF2

När jag nu tittade på mina gamla symptom så märker jag att det i stort sett är precis samma som för IVF3...

TACK!!!!

Här skriver man av sig lite grann, bara några ynka meningar om lite oro man bär på i kroppen - och så vips! 20 kommentarer på en eftermiddag. Ni är helt otroliga tjejer!!! =)

Nu känns det mycket bättre. Jag väljer att lyssna på alla positiva anledningar till varför det kunde bli lite rosa på pappret idag. Och de ska jag ha i huvudet så länge det inte kommer mer rosa, utan håller sig borta.

Det kom förresten inget mer idag, så peppar peppar, var det inget att oroa sig för. Nu kan jag nog slappna av resten av kvällen, eller försöka i alla fall, för dagen har varit annat än kort och lätt. Jag måste ju bara berätta för er om allt jag har varit med om idag, men det blir ett lååångt inlägg och det orkar jag inte skriva nu utan spar det till imorgon istället.

Så kram på er allihopa och tack för att ni stöttar mig under den här, något skumpiga, resan. =)

Liiiite rosa

Tror jag. Eller jo, det var det. Lite grann. Ingen inbillning. Men det är ju bara ruvardag 7!!! Det kan väl inte vara kört redan? Och det är väl för sent för nidis?

Blä vilken dålig dag det här blev nu då!!!! Är det kört eller inte? Helst INTE, om jag får välja tack!

Men mensvärk som in i helvete idag...

Jävla kaka!

Jag skulle ju baka igår. Hade alla ingredienser hemma och var jätteladdad. Hittade två recept och gick efter det andra. Men sen när kakhelvetet skulle in i ugnen så fick jag för mig att det skulle vara inne 20 min (enligt det första receptet där satsen var dubbelt så stor som i andra receptet). Egentligen skulle alltså kakan ha varit inne i 10 min...

Jag brukar alltid gå och titta till kakan när det är 5 min kvar, men det var ju 5 min för sent och då såg kakan ut så här:

Så det blev inga kärleksmums, inga snoddas, inga moccarutor. Känns som hela kola-fiaskot om igen. Måste jag provbaka en gång innan det blir rätt? Eller är det ugnen det är fel på? Ikväll hinner jag nog inte baka igen så det får bli imorgon i så fall....BLÄ!

Ruvardag 6, IVF4

Dagarna bara susar förbi, hoppas hoppas HOPPAS de kan susa förbi ända till den 16e, helt problemfritt förslagsvis!

Idag har jag haft många hugg i livmodern. Såna som jag brukar ha. Inget gott tecken eller? Inga svettningar än, fast jag minns inte om jag bukade ha dem tidigt eller sent. Däremot är det riktigt synd om mina rumphalvor nu. Gårdagens sprutor gick igenom många blodkärl...blåmärkena är visserligen färgmatchade (har på mig en lila top idag) men det gör SÅ ont!!!

- Ömma bröst
- Synliga blodådror
- Hugg i livmodern

Symptom IVF3
Symptom IVF2

Review

Det kanske hjälpte att jag var lite fnittrig och på allmänt gott humör innan filmen och att jag såg filmen med en av mina absolut bästa vänner...så jag kanske blivit påverkad på annat håll, men filmen var alltså underbart härlig!!! Som jag skrattade =) Har inte skrattat så mycket på länge! Sen hamnade visserligen T och jag på en riktig höjdarrad där vi alla samtidigt pekade på duken och sa "Den måste vi bara se" när det kom en trailer för en tjejfilm och vi alla skrattade åt exakt samma saker under filmen. Jag kom igång med en skrattfest helt enkelt och den håller i sig fortfarande! =)

Det var uppfriskande att få vara SÅ glad ett litet tag. Rekommenderas till er alla! =) Sen vet jag av erfarenhet att när en film får ett så gott betyg så ställer man höga krav och förväntningar och så slutar det med att filmen inte känns så bra i slutändan. Så gå dit i tron om att filmen är sådär, så kommer ni gå därifrån med ett stort leende på läpparna ;)

Vad tyckte du Tonci?

Tillbaka i gruvan

Mådde ännu bättre i morse och kände att det nog var dags att masa sig till jobbet. Har inte så jättemycket att göra just nu, projektet rullar på rätt bra och jag bara övervakar.

Tänkte unna mig en massa mysigt idag så ikväll blir det bio med T, det ska bli riktigt mysigt! Har inte setts på ett tag, jag har ju varit sjuk, plockat ut och satt in ägg och sånt...

It's Complicated ska vi se i alla fall, känns som en perfekt film för oss. Och när jag kommer hem ska jag se om jag inte hinner baka lite ändå för det är jag så himla sugen på!!! =)

Någon som har något annat bra tips på biofilm? Är så jäkla sugen på bio helt plötsligt. Ett bra sätt att fördriva den här långa väntan antar jag...

Rumpsprutan i morse gjorde svinont och det svider fortfarande till lite ibland. Jag gör det bara för att jag tror att sprutorna ger mer effekt än vagitorierna. Annars hade jag aldrig gått med på den här galenskapen...

Ruvardag 5, IVF4

Skönt att jag var hemma från jobbet idag faktiskt. Har vilat väldigt mycket och mår därför också mycket bättre. Tror till och med att jag kanske går till jobbet imorgon =)

Dagens symptom kommer här nedan, nu ska jag gå och ta mig en lååååång dusch innan det är läggdags.

- Väldigt ömma bröst
- Väldigt stora bröst
- Knölig rumpa (av sprutorna =))
- Rapningar
- Illamående (som dock nog beror på att jag stoppade i mig en hel lakrisal-rulle efter middagen...)

Symptom IVF3
Symptom IVF2

Jag har satt mig i båten

Jannica har startat en samlingsblogg för alla oss IVF:are och nu har jag alltså lagt till mig själv på IVF-bloggar. Det tycker jag att ni andra också ska göra! =)

Unneri

Ja, att unna sig alltså. Det tycker jag man ska göra oftare. Unna sig bra saker som får en att bli glad och må bättre. Nu när jag är sjuk känner jag det speciellt mycket, att det är något man borde fokusera på lite mer. Att i alla fall en gång om dagen göra något bara för sig själv som man vet att man mår riktigt bra av. Det behöver inte vara något märkvärdigt alltid.

Det kan vara att stiga upp lite tidigare på morgonen, hämta tidningen, göra en kopp kaffe, tända ett ljus och sitta i morgonrocken och bara njuta och ha en stund för sig själv. Eller att tappa upp ett bubbelbad, sätta på lite mysig musik, ta ett glas vin och bara lägga sig ner och njuta i det varma badet. Eller kanske tända en brasa i kaminen och krypa upp i soffan efter middagen med en bra bok.

För två veckor sen unnade jag mig en helkväll på ett SPA. Eller egentligen så unnade A mig det eftersom jag fick ett presentkort av honom i julklapp. Det var i alla fall alldeles, alldeles, alldeles underbart. Det började med en helkroppspeeling som sen följdes av en helkroppsinpackning som doftade ljuvligt! Efter det fick jag vila lite i relaxrummet med en fruktdrink i handen. Sen blev det ansiktsbehandling med ansiktsmassage och huvudmassage och sen till sist manikyr och en fruktdrink till. Gick omkring och kände mig mjuk och mysig resten av kvällen =) Rekommenderas verligen!

Och man behöver inte alltid göra det på ett spa, för det har man verkligen inte råd med. Jag brukar ha lite spa för mig själv hemma i duschen eller badkaret. Skrubbar hela kroppen och använder hårinpackning på huvudet, och sen efteråt kanske en ansiktsmask och lite body butter för kroppen. Avslutar ibland med att måla naglarna. Det är så mycket man kan göra själv och då blir man minsann också mjuk och mysig!

Den här fick jag av A en dag när jag kände mig nere och den är helt underbar!!!

Ruvardag 4, IVF4

Jag har läst på lite (googlat så klart) och kommit fram till att progesteronet spelar mig ett spratt den här IVFen som jag inte känner igen sen tidigare. Jag har nämligen börjat rapa. Lite hela tiden och utan förvarning. Funkar när man är hemma men det ska bli "spännande" att se hur jag hanterar mina rapningar på jobbet imorgon. För imorgon måste jag väl ändå vara tillräckligt frisk för att gå till jobbet?

Här kommer symptomen från igår:
- Rapningar
- Värk i livmodern
- ÖMMA bröst
- ÖM rumpa

Symptom IVF3
Symptom IVF2

Förkylning, stage 2

Nysningarna verkar ha upphört. Istället har herr huvudvärk och fru halsont hälsat på. Jag försöker mota bort dem med panodil och ingefärste med honung men det går sådär. Kusin Nästäppa är också på besök och Otrivinet hjälper en del men inte mot det där allra segaste som sitter långt långt in, nästan ända uppe i hjärnan.

Jag hoppas att jag blir så bra imorgon att jag kan gå till jobbet, men jag tror inte riktigt det.

Det här är konstigt, jag måste bara berätta. När jag blir sjuk får jag aldrig feber. Istället så blir jag kallare. Min panna svalkar härligt när jag lägger min hand på den. Min kropp kanske är uppochner? Ut och in? Bak och fram? Konstigt är det i alla fall. Jag borde kanske studeras? Min kropp är kanske lösningen på alla ännu ouppfunna botemedel?

Nu ska jag googla på lite ivf-statistik och hur lugnt man ska leva efter ET egentligen.

Ruvardag 3, IVF4

Kan inte urskilja progesteron/ev.graviditets-biverkningarna från min förkylning. Är helkass...

Symptom IVF3
Symptom IVF2

Nysning nr 100

Det är jag uppe i nu. Tror det är närmre 150 faktiskt och jag har lite gett upp hoppet om att IVF4 kommer att funka. Om man ska ta det lugnt i två veckor efter ET, inte bära tunga grejer, inte hoppa på aerobicsen inte gå överdrivet mycket i trappor, hur kan då inte 150 nysningar på ett dygn inte ha någon betydelse? Och då pratar jag inte vanliga nysningar här. Mina nysningar är monstruösa vrål så får alla fönsterrutor att skaka och som gör att mina öron utvecklar tinnitus på egen hand.

Sjukskrev mig förra veckan pga IVFen, så nu känns det fånigt att sjukskriva mig i början på nästa vecka pga en förkylning...

Jag är så rädd nu...samtidigt som det känns lite som att jag gett upp för att det känns lättare än att fortsätta hoppas.

Blev ingen Buddy Holly-show för min del. Mår uruslare än nånsin...fan ta alla förkylningar!

Förkyld...

A har smittat mig :(

Känns som att jag nyser ut halva hjärnan varje gång jag nyser. Sitter här hemma just nu och snörvlar och är rädd att de små fröna ska ta skada. Av att jag nyser, av att jag snörvlar och av att jag är förkyld och ger kroppen en massa annat att tänka på än det som är viktigast för mig nu. Får man ta nässpray när man ruvar?

Om några timmar kommer svärföräldrarna och svärbror med sambo på middag och sen ska vi åka och se Buddy Holly på Malmö Arena tillsammans. Känner mig inte alls laddad. Fan! Och echinagard får man inte ta, det läste jag på flaskan. Har ni några tips på hur jag kan få bukt på förkylningen utan att skada mina små?

Snörvel...

Ruvardag 2, IVF4

Idag verkar det som att svullnaden i äggstockarna håller på att avta. Skönt. För det är jäkligt svårt att sova, med svullen mage och svullen rumpa. Inte så många sovpositioner kvar att välja på...nu väntar jag bara på att svettningarna ska ta fart =)

Symptom:
- Värk i livmodern
- Ömma bröstvårtor
- Trött

Symptom IVF3
Symptom IVF2

Mina favoritställen

där hemma. På uppdrag av Malla tänkte jag nu visa er var jag trivs bäst hemma i huset.

Nu är brasan visserligen inte tänd just nu, men jag kom precis hem och har inte hunnit. Men när brasan är tänd är det här mitt absoluta favoritställe i hela huset, i fåtöljen med fötterna upp mot värmen. Och nästa vecka kommer dessutom våra nya fåtöljer som är sååå gosiga.

Köket gillar jag också. Även om det inte ser ut precis som jag hade velat (kanske renoverar det nån dag? :)). Men det är hundra gånger snyggare och mer praktiskt än vårt gamla. Här står jag och lagar mat ganska ofta. Inte just nu dock för nu med allt ivf:ande så har jag varit lite slö.

Sovrummet! Jag älskar att sova! =) Sen finns det massor med andra trevliga saker man kan göra i sovrummet också ;)

Ruvardag 1, IVF4

YES! En dag bakom mig, bara 14 dagar kvar framför mig. (Kan meddela att jag får skriva allt med en hand för vänsterpekfingret vill inte riktigt sluta blöda...)

Symptom:
- Värk i livmodern
- Svullna äggstockar (sen ÄP)
- Ömma bröst (men det har de varit sen sprutorna)

Kör samma variant med länkningar till föregående ivf:er. Bara för statistikens skull =)
Symptom IVF3
Symptom IVF2

En hudbit? Någon?

Jag har en sån att ge bort i alla fall. För jag tyckte nämligen att det var en alldeles lysande idé att hacka bort en bit av pekfingret när jag stod och lagade middag. Åh fy faaaan vad det sved. Och blödde! Jag ogillar inte blod direkt, mår inte dåligt när jag ser det. Däremot är jag väldigt allergisk mot vetskapen att jag råkat hyvla bort en bit av kroppen med något väldigt vasst. Bara tanken får mig att rysa.

Men när det väl inträffat så blir det pannkaka av mig. Jag blir fullkomligt handikappad. Hann hämta lite papper från toa att vira runt fingret, och sen satte jag mig ner på köksgolvet och började gorma efter A. Han spelade gitarr och hörde inte ett skit så jag använde mina absolut sista krafter och fick till ett stortjut innan jag svettig satt och började försvinna. Han kom ner och jag var knappt vid medvetande. Hade inte svimmat än men var på god väg. Kläderna var genomblöta, hade redan hunnit svettas 3 liter och jag kämpade, ja jävlar vad jag kämpade med att inte svimma. Spärrade upp ögonen som en tapir och försökte andas djupt. Fick lite vatten och höll på att återhämta mig när jag råkade nudda vid fingret och det det roliga började igen. Allt blev svartfläckigt och jag tänkte att nu är det kört. Antingen så svimmar jag eller så kräks jag. Det är inte många gånger jag blivit så kaputt av att jag råkat skada mig men det är något som händer i min kropp när det blir mer än ett skrapsår. Jag tappar kontrollen över min kropp och den börjar göra lite som den vill. Tur att A var hemma...

Det gick över sen och jag slapp svimma eller kräkas, men jag fick ligga på det kalla stengolvet i köket i många, många minuter innan jag vågade mig upp igen.

Jäkla skitvassa kniv! Och pekfingret också...gör det apsvårt att skriva. Och varje gång jag råkar trycka på en tangent med plåsterpaketet så ryser jag i hela kroppen. Kanske inte så konstigt om man har ett hål i fingret.

En annan sak innan jag slutar babbla om det här. Tror ni att det kan ha skadat mina två små frön? Att kroppen fokuserade på att hålla mig vid medvetande och fullkomligt kopplade bort livmodern?

Som om man inte har nog att vara nojjig över...

Har jag berättat om Thailand?

 Jag bestämde mig nämligen i måndags i förra veckan då jag slog till och beställde en resa till mig och mamma bara sådär. Orkade inte med den svenska kylan längre utan tillät mig själv att drömma mig bort till andra sidan jordklotet. Det känns skönt att veta att oavsett hur det går med den här fjärde ivf:en så kommer jag att åka på en välförtjänt solsemester i slutet på februari.

Mamma har aldrig varit i Thailand men själv har jag varit där två gånger redan. Det ska bli så himla mysigt att åka dit bara hon och jag och jag ser fram emot att få visa henne allt som detta fantastiska land har att erbjuda =)
Min fina mamma förtjänar verkligen det här!

Två sprutor senare

Och rumpan mår ganska bra. Det brukar ta ett tag innan den ömmar ordentligt, men den som väntar på nåt gott... =)

Testdag efter den 18e heter det i papperna, vilket innebär 29 sprutor till. Trots att det var ett tag sen vi höll på med detta så är A jätteduktig. Gör knappt ont utan svider bara lite grann. Det blir värre efter ett par dagar när det finns färre och färre ostuckna ytor att sticka på. Och det är ju inte lite vätska som ska injiceras. 2 ml, alltså nästan dubbelt så mycket som jag brukade injicera i magen...

Nu väntar en hel rad med härliga graviditetssymptom. Det absolut sämsta med progesteronet är nämligen att man tror att man är gravid även om man inte är det. Jävla hormoner...kan de inte bara göra det de ska för en gångs skull? Och se till att de små fröna fäster? För tänk om den här gången äntligen skulle kunna sluta lyckligt?  =)

Har jag nämnt att jag är nervös?...

Det här med ledigheten

Jag har ju varit sjukledig redan måndag, tisdag och onsdag. Vad tycker ni om resten av veckan? Hemma och vila eller inte? Sjukledighet kan man väl ta oavsett om den är psykisk eller fysisk?

Jag är visserligen ovanligt (med mina mått mätt) svullen i äggstockarna och jättenojjig över mina små embryon, men är det ok att var sjukledig? Det är ju inte så att jag har ett jättekrävande arbete. Ja, det vet ju de flesta av er eftersom jag kommenterar bloggar under hela dagen, speciellt på arbetstid =) Sitter vid datorn, mailar, ringer några samtal och bestämmer lite till höger och vänster. Svårare än så är det inte...

Jag behöver input, så kom igen och svara på mina frågor!

1. Stanna hemma? Ja eller nej?
2. Sjukledighet/Semester/Jobba hemifrån eller annat?

Två, due, dos, zwei, two, dwa, deux, kaksi!!!

Så många embryon har jag i livmodern nu!!! =) Det måste vara alls tummar som gjort susen. Ni får vila dem ett tag nu men tänk på att det är meningen att embryot ska fästa om ca 2-5 dagar så glöm inte att hålla tummarna då igen.

Det blev tyvärr inga ägg över till frysen, de var inte tillräckligt bra. Men embryona som sattes tillbaka var jättefina. Jag fick Annika (läkaren) att dubbelkolla med labbet igen för att få det bekräftat. Jättefina embryon! Vi fick som vanligt se på en skärm och den här gången alltså två på en gång. Första bilden på en eller två eventuella bebisar.

Mina äggstockar såg aningen svullna ut på vul:et, vilken är relativt vanligt vid ivf, men så har jag inte haft det under föregående försök. Så nu funderar jag på ifall det är bäst för mig att stanna hemma imorgon och vila eller om jag borde gå till jobbet.

På vägen hem körde vi inom ica och jag köpte mig en påse sviskon. Så ikväll tänkte jag smaska på några såna. Men inte mer än 7, eller hur?

Nu känns det i alla fall mer spännande än vanligt! De kommande två veckorna kommer att bli olidliga...

En timme och 30 min kvar

De har inte ringt än och vid det här laget måste det ju bara betyda att allt är ok. Men ändå är jag så nervös att jag nästan klättrar på väggarna.

Värdet är oförutsägbart så vi måste nog åka tidigare än vanligt....måste hinna dit i tid. Herre jävlar, tänk om vi får tillbaka två embryos idag? Jag blir så klart glad om det bara blir ett, men det hade känts som en välbehövd förändring med två. Lite nytt hopp.

Tack för era förstoppningsfixartips förresten =) Gick "bajsgången" en runda och det hjälpte lite. Har inga katrinplommon hemma tyvärr...har proppat i mig russin istället. Men kanske gör det ingen skillnad för ET-ingreppet om jag inte bajsat på flera dagar? Någon som vet?

Nu gäller det snart tjejer!!! Om ett par timmar kommer jag kanske att vara ruvare igen. Vet att ni håller tummarna allihopa, men håll dem allt vad ni orkar nu. Sen lovar jag att ni ska få vila dem ett tag! =)

Förstoppad

Om att inte kunna gå på toa alltså...

Jag är fortfarande öm efter ÄP så jag kan inte ta i ordentligt med de musklerna. Vad ska jag göra? Jag har provat att äta jättemycket med det har bara resulterat i att jag känner mig jättesvullen och ärligt talat fått lite ont i magen. Tänkte jag skulle hoppa runt lite men det går inte heller pga ömheten efter ÄP. Linfrön och massor med yoghurt har jag stoppat i mig men inte hjälper det...

Imorgon har jag tänkt stoppa i mig en massa bönor för att sätta fart på magen. Har ni några andra tips?

Det är ju "eventuellt" ET imorgon och då kan det ju inte vara bra om jag inte har bajsat på flera dagar?! HJÄLP!

Inget samtal

från kliniken än så länge. Nu har de bara halva morgondagen på sig. Och sannolikheten att det har skitit sig är väl liten om de inte ringt idag? Undrar hur statistiken ser ut egentligen. Vilken dag ringer de oftast, dan innan eller samma dag som ET?
Det känns bra, även om jag varit orolig under dagen. Berättade för A när han kom hem från jobbet att de inte har ringt samtidigt som jag försökte studsa upp och ner (går inte riktigt än, är fortfarande öm och lite annat som jag tänkte prata om senare. Ja, ämnet kräver faktiskt ett eget inlägg....)

A förstod inte vad jag menade och frågade:
- Varför skulle de ringa?
- För att berätta ifall det skitit sig.
- Ja, men det kommer det ju inte göra. Så det är ju klart att de inte har ringt.

Hur han kan vara så säker förstår jag inte. Men det smittar av sig i alla fall och nu är jag lugnare. Väldigt mycket lugnare än förra gången då de bara fick ut tre ynka ägg. Ska försöka hitta på något att göra imorgon som håller mig aktiv ända till ET. Funderar på att rensa datorn, flytta över allt jag vill spara till min externa hårddisk och sen formatera om skiten. Den är slö och gaggig som en gammal pensionär. Om ni har några andra tips på tidsfördriv så tar jag tacksamt emot dem. Surromamman har ju redan tipsat mig om att dricka en liter ananasjuice om dagen under ruvningsperioden så att jag får annat att tänka på :)

Tack igen till alla er som håller tummarna. Den här gången tror jag faktiskt det hjälper! =)

"Du har fått ett paket"

Så sa sekreteraren till mig imorse när vi anmälde oss i receptionen och jag precis tänkte be om ursäkt för att vi var sena och skylla på trafiken. (Det var trafikens fel, men jag anade ju att det skulle bli svårt att köra in till Malmö vid den här tidpunkten och kunde mycket väl åkt hemifrån lite tidigare...)

I alla fall, tillbaka till paketet. Sekreteraren la ett paket i handen på mig och började leda oss till vårt rum medan leendet på mitt ansikte bara blev större och större. Är det här sant tänkte jag. Gör folk såna här saker på riktigt? För människor de aldrig träffat. Jag tappade hakan (och log fortfarande, och det var en rolig syn det kan jag tala om!)

Paketet bestod av ett långt meddelande till kliniken om att jag och A skulle på ÄP idag och att det tillsammans med meddelandet fanns ett paket som skulle överlämnas till oss som ett lycka till vid vårt fjärde försök.

Åsa, du är helt otrolig!!! Så himla fint! Jag saknar ord. Du gjorde mig verkligen glad och jag är så tacksam att jag "träffat" dig. Du gör det så himla mycket lättare att åka till kliniken. Snacka om att ha tagit våra lappar i böckerna till en helt ny nivå =) Vad ska jag nu hitta på?...hihi!

Paketet, samt innehållet, som Åsa måste ha lagt ner massor med tid på var prytt med mitt plushjärta =) Ett jättesött kort med lyckönskningar, och ett litet paket inslaget i pluspapper med två magneter med fina och värmande ord som jag ska titta på varje dag!

Här kommer en bild på allt det fina:

Jag somnade

A åkte och hämtade thaimat i Lund, från samma ställe som vi brukar hämta från (har gjort det de två föregående ÄP-dagarna och börjar få in en fin tradition som jag hoppas det blir slut på nu). Det var, precis som vanligt, skitgott! Och jag beställde, precis som vanligt, alldeles för mycket :)

En soppa/gryta med ris till, vårrullar att dela på med A och så friterad banan till efterrätt. De skickade med glass också trots att vi sa att vi skippar det för den kommer inte hålla sig hela vägen hem. Den skvalpade i sin förpackning när A kom innanför dörren och jag tänkte jag kunde ställa in den i frysen så blir det gott. Det blev det inte...en halvgeggig skorpa på glassen rekommenderas inte. Tur vi hade ny och fräsch vaniljglass i frysen.

Efter all maten och alla droger och allt annat som hänt den här dagen var det kanske inte så konstigt att jag slumrade till lite. Har sovit mellan 15:30 och nu. Hade nog kunnat däcka lite till i soffan men jag är så sugen på att blogga lite till idag. A är dessutom iväg och repar med bandet så jag är hemma själv och behöver underhålla mig lite.

Inga dåliga nyheter från kliniken än, joppi! Fast det kanske är lite tidigt att säga ifall det gått åt skogen. Allra värst lär väntan bli på onsdag fm...

Rekord!

Eller tangerat i alla fall =)
10 ägg blev det och jag är supernöjd. Nu är det sammanlagt 4 gånger jag har blivit plockad på mina små ägg och resultaten har varit 7, 10, 3 och nu 10 igen.

Det var Annika, den enda kvinnliga läkaren på kliniken som plockade och det kändes jättebra. Hon är supertrevlig och kom in och pratade med mig flera gånger innan ÄP.

Så här såg utsikten från vårt rum ut (vi har haft det innan, tror vi har varit i alla faktiskt...)

Det bjuds, som ni kanske märker, på massor med foton från morgonens ÄP. Så får ni en känsla för hur det är, ni som inte upplevt det själva...

Stesolidtabletten gjorde susen efter några minuter som vanligt =)

 

Strax inför venfloninsättningen har sjuksköterskan kommit in med sin fina vagn och på bilden nedan ser nu hur stackars armen ser ut med en massa skräp i armvecket. 

Sen när A varit och lämnat sitt prov var det dags för operationen. (Där tog jag inga foton, tror inte man får. Fast jag frågade inte heller...) Upp på bordet och sära på benen. Och för andra gången i rad hade jag glömt ta av mig trosorna. Pinsamt :)

Den här gången gjorde det nästan inte alls ont och jag slapp få sömnmedel och kunde istället titta på och följa allt det spännande på skärmen. Lite snurrig såklart på vägen ut från operationssalen, men med läkaren som höll i ena armen och A i andra så gick det alldeles utmärkt.

Jag sov i omgångar på rummet sen medan vi väntade på resultaten som tog 2 timmar att få!!! Under den tiden hann jag redan komma på 37 anledningar till varför det dröjde. De hade glömt oss, de tappade alla mina ägg på golvet, de blandade ihop våra prover, någon kom in och förgiftade alla i labbet och stal äggen, alla fick vinterkräksjukan samtidigt osv osv...antagligen hade de bara mycket att göra.

Så nu ska vi tillbaka klockan 13:30 på onsdag för ET, om allt går som det ska. Så nu får ni fortsätta att hålla tummarna men för att det blir ET och att vi får tillbaka två ägg istället för ett!!! =) Så spännande och nervöst så jag skulle kunna ta och spricka på momangen. Men det tänker jag inte göra.

Skönt att jag är ledig till och med onsdag i alla fall. Idag får jag betaldledighet pga läkarbesök och imorgon samt på onsdag är jag sjukledig och förlorar allt möjligt på karensdagar och skit. Men det bryr jag mig inte om. Jag behöver vila. Psyket i alla fall.

Kommer fler inlägg snart, har mer att berätta!!! =)

TUSEN TACK FÖR ERA TUMMAR. DET ÄR INTE KLOKT SÅ UNDERBARA NI ÄR!!!