Hemma efter ÄP

De senaste dagarna har verkligen varit tuffa och att orka med denna morgon blev verkligen ett prov. Vägde ytterligare ett par hundra gram mindre i morse trots att jag faktiskt fått i mig en skål med yoghurt och ett par glas juice igår. Magen gjorde inte ont längre men jag kände mig inte så stark i kroppen precis.

Blev åksjuk på vägen till kliniken men hann skaka av mig illamåendet innan det var dags för Stelosid-tabletten (lugnande). För första gången var vi första paret ut på operation! Alltid nåt, det är så tradigt att behöva vänta. Blev inte speciellt dålig av lokalbedövningen eller det smärtstillande i venflonet heller. Däremot började det göra ganska så ont under själva operationen så läkaren beslutade att ge mig ytterligare en dos av det smärtstillande. Minns inte att jag somnade, men det gjorde jag. Minns inte heller att jag vaknade en stund senare och läkaren beslutade att ge mig en tredje dos av det smärtstillande så att jag somnade om igen. Trippel dos allt som allt och jag känner mig fortfarande groggy.

Det tog lite över två timmar innan de kom in till oss med beskedet och då hade jag sovit i princip hela tiden. Anders kom in med lite saft och skorpor till mig som jag faktiskt fick ner utan större problem :)

Men nu till resultatet. Det fick ut 11 ägg! Det är rekord för mig. Tidigare resultat ser ur så här: 7, 10, 3, 10. Trots de mardrömsliknande dagar vi har haft på sistone så kunde vi i alla fall glädjas åt ett bra ÄP-resultat.

Känner att jag inte orkar skriva så mycket mer nu...är trött, törstig, illamående och har ont i magen, allt på samma gång. Vila ska väl hjälpa mot det mesta...natti natti, så hörs vi sen nån gång.

Äggplocket förresten

blev inplanerat redan idag, efter bara en kontroll. Äggblåsorna såg fina ut och det fanns lagom många (som vanligt), och livmoderslemhinnan hade vuxit till sig väldigt mycket. Så ÄP blir på tisdag i nästa vecka.

Till och med Fredrik, läkaren på kliniken som jag annars brukar tycka inte är så trevlig, log och skojade så det förslog. För att vara han alltså. Nån faktura har vi inte fått än men det antar jag att de har koll på själva.

Försökte hämta ut Ovitrellesprutor här på det lokala apoteket, men de hade inga inne så jag har reserverat ett helt gäng i Lund som jag hämtar ut imorgon. Imorgon är det även dags för en sista akupunkturbehandling. Hoppas det har gjort susen.

Och hoppas som fan att all annan skit som händer oss just nu inte påverkar mitt psyke och stressar kroppen. Jag MÅSTE hålla mig lugn och ostressad under det här försöket, det bara är så! Job or no job...

"Du har fått ett paket"

Så sa sekreteraren till mig imorse när vi anmälde oss i receptionen och jag precis tänkte be om ursäkt för att vi var sena och skylla på trafiken. (Det var trafikens fel, men jag anade ju att det skulle bli svårt att köra in till Malmö vid den här tidpunkten och kunde mycket väl åkt hemifrån lite tidigare...)

I alla fall, tillbaka till paketet. Sekreteraren la ett paket i handen på mig och började leda oss till vårt rum medan leendet på mitt ansikte bara blev större och större. Är det här sant tänkte jag. Gör folk såna här saker på riktigt? För människor de aldrig träffat. Jag tappade hakan (och log fortfarande, och det var en rolig syn det kan jag tala om!)

Paketet bestod av ett långt meddelande till kliniken om att jag och A skulle på ÄP idag och att det tillsammans med meddelandet fanns ett paket som skulle överlämnas till oss som ett lycka till vid vårt fjärde försök.

Åsa, du är helt otrolig!!! Så himla fint! Jag saknar ord. Du gjorde mig verkligen glad och jag är så tacksam att jag "träffat" dig. Du gör det så himla mycket lättare att åka till kliniken. Snacka om att ha tagit våra lappar i böckerna till en helt ny nivå =) Vad ska jag nu hitta på?...hihi!

Paketet, samt innehållet, som Åsa måste ha lagt ner massor med tid på var prytt med mitt plushjärta =) Ett jättesött kort med lyckönskningar, och ett litet paket inslaget i pluspapper med två magneter med fina och värmande ord som jag ska titta på varje dag!

Här kommer en bild på allt det fina:

Jag somnade

A åkte och hämtade thaimat i Lund, från samma ställe som vi brukar hämta från (har gjort det de två föregående ÄP-dagarna och börjar få in en fin tradition som jag hoppas det blir slut på nu). Det var, precis som vanligt, skitgott! Och jag beställde, precis som vanligt, alldeles för mycket :)

En soppa/gryta med ris till, vårrullar att dela på med A och så friterad banan till efterrätt. De skickade med glass också trots att vi sa att vi skippar det för den kommer inte hålla sig hela vägen hem. Den skvalpade i sin förpackning när A kom innanför dörren och jag tänkte jag kunde ställa in den i frysen så blir det gott. Det blev det inte...en halvgeggig skorpa på glassen rekommenderas inte. Tur vi hade ny och fräsch vaniljglass i frysen.

Efter all maten och alla droger och allt annat som hänt den här dagen var det kanske inte så konstigt att jag slumrade till lite. Har sovit mellan 15:30 och nu. Hade nog kunnat däcka lite till i soffan men jag är så sugen på att blogga lite till idag. A är dessutom iväg och repar med bandet så jag är hemma själv och behöver underhålla mig lite.

Inga dåliga nyheter från kliniken än, joppi! Fast det kanske är lite tidigt att säga ifall det gått åt skogen. Allra värst lär väntan bli på onsdag fm...

Rekord!

Eller tangerat i alla fall =)
10 ägg blev det och jag är supernöjd. Nu är det sammanlagt 4 gånger jag har blivit plockad på mina små ägg och resultaten har varit 7, 10, 3 och nu 10 igen.

Det var Annika, den enda kvinnliga läkaren på kliniken som plockade och det kändes jättebra. Hon är supertrevlig och kom in och pratade med mig flera gånger innan ÄP.

Så här såg utsikten från vårt rum ut (vi har haft det innan, tror vi har varit i alla faktiskt...)

Det bjuds, som ni kanske märker, på massor med foton från morgonens ÄP. Så får ni en känsla för hur det är, ni som inte upplevt det själva...

Stesolidtabletten gjorde susen efter några minuter som vanligt =)

 

Strax inför venfloninsättningen har sjuksköterskan kommit in med sin fina vagn och på bilden nedan ser nu hur stackars armen ser ut med en massa skräp i armvecket. 

Sen när A varit och lämnat sitt prov var det dags för operationen. (Där tog jag inga foton, tror inte man får. Fast jag frågade inte heller...) Upp på bordet och sära på benen. Och för andra gången i rad hade jag glömt ta av mig trosorna. Pinsamt :)

Den här gången gjorde det nästan inte alls ont och jag slapp få sömnmedel och kunde istället titta på och följa allt det spännande på skärmen. Lite snurrig såklart på vägen ut från operationssalen, men med läkaren som höll i ena armen och A i andra så gick det alldeles utmärkt.

Jag sov i omgångar på rummet sen medan vi väntade på resultaten som tog 2 timmar att få!!! Under den tiden hann jag redan komma på 37 anledningar till varför det dröjde. De hade glömt oss, de tappade alla mina ägg på golvet, de blandade ihop våra prover, någon kom in och förgiftade alla i labbet och stal äggen, alla fick vinterkräksjukan samtidigt osv osv...antagligen hade de bara mycket att göra.

Så nu ska vi tillbaka klockan 13:30 på onsdag för ET, om allt går som det ska. Så nu får ni fortsätta att hålla tummarna men för att det blir ET och att vi får tillbaka två ägg istället för ett!!! =) Så spännande och nervöst så jag skulle kunna ta och spricka på momangen. Men det tänker jag inte göra.

Skönt att jag är ledig till och med onsdag i alla fall. Idag får jag betaldledighet pga läkarbesök och imorgon samt på onsdag är jag sjukledig och förlorar allt möjligt på karensdagar och skit. Men det bryr jag mig inte om. Jag behöver vila. Psyket i alla fall.

Kommer fler inlägg snart, har mer att berätta!!! =)

TUSEN TACK FÖR ERA TUMMAR. DET ÄR INTE KLOKT SÅ UNDERBARA NI ÄR!!!

Svullen

till den grad att jag helst bara ligger ner hela tiden. Sitta är inte najs alls och för tillfället ligger jag ner i vår gungstolsfåtölj från ikea med fötterna framför brasan. Två timmar kvar innan fastan kickar igång, men jag är inte hungrig alls. Eller törstig. Som vanligt så dummar sig kroppen, störig som den är, och ser till att bli riktigt aptörstig precis när klockan går över tolv.

Vi ska infinna oss på kliniken redan klockan åtta, och har jag nämnt att jag är nervös? Skitnervös. Mer än annars innan ÄP. Men varför?! Kanske för att vi kört en annorlunda metod den här gången. Kanske för att vi eventuellt kan få tillbaka två ägg. Kanske för att jag för en gångs skull har lite dåligt samvete för att jag inte kommer att vara på jobbet på några dagar, nu när jag faktiskt har att göra.

Kanske för att mamma betalar den här gången? Kanske för att det kostar pengar över huvud taget...

Nä, nu ska jag gå och torka tvätten jag körde igång för några timmar sen. Mina vita mjukisar ligger där och de tänker jag ha på mig till kliniken imorgon. Som varje gång inför ÄP.

ÄP är på gång!

Det såg hysteriskt bra ut på undersökningen! =) Kan ni tänka er? Flera fina köttbullsliknande bollar (äggblåsor med andra ord) på skärmen och de flesta runt 20 mm i diameter redan! Så det blir två kvällar till med mina ordinarie sprutor och sen en kväll med ägglossningssprutan. Fasen vad skönt!

Måndag är dagen för ÄP och vi ska infinna oss på kliniken klockan 8. Tidigare har vi inte haft karensdag på jobbet och all tid som jag varit iväg på kliniken har jag inte behövt dra ifrån som sjukledighet. Nu vet jag inte riktigt. Räknas ÄP som sjukledighet eller läkarbesök? För läkarbesök vår vi göra under arbetstid. Och blir det sjukledighet efter operationen? När vi är hemma? Någon som kan förklara för mig hur man räknar på det här?!!

Annars är idag en bra dag. En dag då jag kan se mina mål framför mig, planera röven av mig och bara njuta av att jag har så mycket koll det bara går. Då mår jag som bäst.