fredag 21 maj 2010

Andra halvan av helgen

Urk för den får bli mina första ord. Apjobbig var den på sina ställen. Eller på ett ställe för att vara exakt.

A skulle spela med sitt band i Malmö. Jag brukar gå och lyssna på dem. Det är skitskoj att se hur de utvecklats de senaste åren och framför allt kul att få visa sitt stöd och vara en av många som står och trycker framför scenen.

Det är alltså något jag tycker om att göra och något jag mår riktigt bra av. Den här gången följde A's brors tjej med. Svägerskan alltså. Såklart blev det helkonstigt. Vi hälsade på varandra men sen blev det inge mer. Värt att nämnas är att hon ALDRIG kommit och lyssnat på dem förr så det kändes extra typiskt att hon skulle göra det nu med jättemage och när jag behöver fokusera på att må bra och bara göra sånt jag mår bra av. Är inte arg på henne alls, klart hon ska få komma och lyssna om hon verkligen vill, det är ju bara roligt. Men det var synd att något som skulle göra mig gott blev så jobbigt...

Svärföräldrarna var också där vilket gjorde situationen ännu mer sjuk. De satt vi ett bord, alla fyra, och jag stod 10 meter bort och hängde med mina och A's gemensamma vänner istället. A sprang mellan dessa två grupper som en jäkla ping pong-boll under hela kvällen. Mest synd var det om honom.

Hoppas verkligen det blir bättre snart. Jag hatar att jag är ett sånt stort problem som bara sabbar stämningen för alla.

(Första halvan hittar man här)

11 kommentarer:

  1. Vi dränerade om i november och eftersom snön kunde komma när som helst så la vi inte ut nytt grus och fixade iordning nedfart och så då utan det gör vi nu.

    Vi har med andra ord grävmaskiner i trädgården mest hela tiden, men nu är det iordninggjort så vi på onsdag ska rulla ut gräs.(Köper färdigodlat.)
    Sen är förmodligen nedfarten klar i slutet av nästa vecka.

    Efter det ska altan byggas och plattor ska läggas där bilen ska stå och så fram till dörren. Sååå, vi har lite att göra, och bilder kommer såklart. Men ingen rabatt kommer anläggas i år, tror jag inte. Utan det blir nästa vår.

    Men jag blir såååå sugen på att pyssla och göra fint, särskilt nu när du skriver så mycket om det.:D

    Trevlig helg gumman!
    Kramili kram

    SvaraRadera
  2. Hej,
    det känns som om du har fastnat i en negativ spiral där du lägger fokus på vad du utsätts för istället för att fokusera på det du kan påverka. Det är viktigt att få sörja men börjar det istället gå emot att bli martyr och tycka att livet är orättvist, då kommer du bli bitter. Ett tips; fokusera på det du har i ditt liv som är bra, var tacksam över det du har, fortsätt drömma och ta nya tag men framförallt, tankens kraft är oslagbar, vad kan DU göra för att må bra för dig, du kan inte kontrollera din omgivning.
    Jag hoppas det vänder snart!
    Kram!!

    SvaraRadera
  3. Nu tycker jag vi ägnar en liten stund tillsammans åt att tycka illa om folk med stora, runda magar (passa på och tyck lite illa om gubbar med ölmage också)... Jag är så ful att jag brukar tänka "fitta" när jag ser en mammamage på stan och sen snabbt titta åt ett annat håll. Får se om jag blir censurerad nu (men jag satte ordet inom citationstecken och då kanske det inte är så fult).

    SvaraRadera
  4. Fy vad typiskt att hon skulle komma just den här gången. Förstår verkligen att det blev en jobbig kväll. Och att det inte ska vara nog med att vara barnlös och må dåligt över det, man ska känna sig dum för att man mår dåligt också. Kram!

    SvaraRadera
  5. Malla: Jag ÄR bitter redan =)

    Men det är klart jag håller med att det är mycket bättre att fokusera på det som är bra. Och jag försöker verkligen, men när även det som är bra blir infekterat så är det svårt att palla.

    Det JAG kan göra för att må bra är bland annat att vara ute i trädgården. Men den blev ju saboterad. En annan sak som jag mår bra av är att lyssna på A's band, men då går jumbogravida svägerskan också dit.

    Men äsch, klart det finns massor att vara tacksam över, jag är ju inte dummare än att jag förstår det. Men allt smått skit som inträffar hela tiden när man redan ligger när gör det tuffare än vad man ska behöva utstå.

    Vad gör du när du mår dåligt och det känns som att det aldrig kommer att bli bättre? Jag vill ha fler tips! =)

    SvaraRadera
  6. Anonym: Tack för tipset!!! =) Precis så ska jag tänka i framtiden, haha. Hoppas det lindrar lite.

    SvaraRadera
  7. MDB: Ja, precis så känns det. Jag mår dåligt och skäms för att jag mår dåligt. Ond jäkla spiral det här...

    SvaraRadera
  8. Tack för ditt hejja! Jag hoppas din fortsättning på helgen går i "må-bra-ighetens" tecken. Det är jobbigt att möta lyckan när man inte har den själv. Ägna dig åt dig själv ett tag nu. Kram till dig

    SvaraRadera
  9. Vi har pallkragar som jag fått gratis från syrrans jobb, tror de går att köpa bl.a. på granngården men då blir det lite kostsamt...tror de typ koster 200kr styck eller så. Vi har två stående på varandra, jättepraktiskt då man kan odla saker som behöver lite djup. Vi grävde bort gräsmattan, under hade vi bara sand (som redan låg där...annars tror jag jord fungerar. Sedan la vi markduk och sedan flis. La flis mer av praktiska skäl, lätt att hålla iordning för annars ska man fram med den där "röjsågen" och ta bort allt gräs runt alla lådor. Men självklart kan man sätta dem direkt på gräsmattan. Jag spika även dit "dräneringsplast" inne i lådorna....så håller dem några år extra:).
    (Jo, målade även lådorna med falu rödfärg...innan var de träfärgade).

    Kramis Lila

    SvaraRadera
  10. Att tänka elaka saker om gravida på stan skadar ingen annan än en själv. Det vill säga att man blir mer bitter. Jag har varit där själv. Nu är jag gravid efter många år och många försök med IVF och äggdonation. Är jag en sån som man ska tycka illa om också?

    Jag vet att det också finns en tid för att tycka illa om gravida, men det blir farligt att stanna i den känslan för länge tror jag.

    Låt inte andra förstöra sånt som du tycker om att göra, speciellt inte en gravid svägerska. Det är bara du som blir lidande av det.

    Lycka till och kram!

    SvaraRadera
  11. Jag tycker verkligen att du är modig som är så öppen med de jobbiga känslorna som dyker upp när du träffar gravida som står dig nära. Sådana känslor är verkligen inte lätta att hantera på ett bra sätt och jag tror att din öppenhet är en bra väg till att du kan må lite bättre bland de stora magarna. Inget är så okonstruktivt som att stänga in det som är jobbigt och lida i tysthet och ensamhet.
    Å andra sidan så kan det vara väldigt svårt för någon som är gravid att ta någon bra hänsyn till dina känslor i ämnet. Det går ju liksom inte att trolla bort magen eller bli mindre lycklig bara för att du inte lyckas bli med barn. Men du verkar vara medveten om detta, och det tror jag också är bra!

    Lycka till med din resa! (hälsar en som har varit på båda sidor, dvs både "ogravid" och olycklig och gravid och lycklig).

    SvaraRadera