Jag kan knappt tro det, har inte fattat det än. IVF5...alltså nummer fem i ordningen. Halvvägs till tio. Start imorgon.
Det är vår femte behandling på tio månader. Det betyder att vi gjort i snitt en behandling varannan månad och det är ungefär precis så det har varit också. Hur orkar man? Hur orkar VI? Hur orkar JAG?
Jag har aldrig ens försökt formulera ett svar till den frågan. Det känns för abstrakt. Eller så finns det för många svar. Är det för att vi så gärna vill bli föräldrar? För att vi så gärna vill ge våra föräldrar barnbarn? För att vi vill uppfylla en länge efterlängtad dröm? Säkerligen alla dessa och hundra anledningar till...
Vi har, precis som alla andra, så stora planer och mål i våra liv och skulle vi ge upp så kommer de där målen att försvinna. Och det skrämmer mig något så oerhört, så fort jag ser våra drömmar förflytta sig längre och längre bort från vår verklighet. Ger vi upp uppfyller vi inte kriterierna längre. Våra drömmar om en familj och barn skulle inte få vara våra längre. Därför kör vi på av bara farten. Alternativet finns inte på kartan.
Funkade det inte? Då kör vi igen. Och igen. Och igen...
Ja hur orkar vi egentligen? Längtan är väl så oerhört stark så den gör att vi orkar igen, och igen, och igen... Håller verkligen tummarna för er denna gången.
SvaraRaderaKram!
Den här gången ska det banne mig fungera! 5:e gången gillt!
SvaraRaderaLycka till!
SvaraRaderaBarn är en fantastisk gåva.
Jag håller alla tummar.
Åh, Joanna!! Jag önskar sååå att ni lyckas för gudarna ska veta att jag behöver det hoppet nu!!! Jag är som alltid med på er resa och håller tummar och tår.
SvaraRaderaShit jag tycker det går väldigt fort för dig... har du väldigt kort cykel?? Tycker du har hunnit med hur många försök som hellst innan man ens fått börja ! På skit sahlgrenska får man ju fasen aldrig börja, önskar såååå att jag fått köra på varannan månad... men bara vårt 1:a försök tog ju 3 månader så det går otroligt trögt här !
SvaraRaderaMen jag är väldigt glad att du är igång igen.. jag har precis samma tankesätt... bara köra igen & igen och igen.... man kan ju bara inte ge upp sin dröm om man så måste leva i denna ivf världen i flera år !
Men 2010 har många månader kvar... VI BARA MÅSTE LYCKAS!! kör hårt !!
Kram M
http://ledsenihemlighet.blogg.se
Du orkar för att du är stark och har en stor vilja och längtan efter en bebis.
SvaraRaderaJag hoppas att den här gången gäller det för er, ni är så värda att få äntligen belöning för era kämpande.
Lycka till vännen! Mina tummar är här för dig hela tiden :-)!
M: Min cykel är normallång, 28 dagar. Vid ett misslyckande har vi alltid kört igång på nästa mens.
SvaraRaderaOch det är en av de sakerna som jag är så glad över att ha funkat här nere och för oss. Jag klarar inte av att ta en paus från det här och vila upp mig. Det blir jag bara jättestressad av, att veta att vissa månader bara går till spillo, så är det möjligt att bara köra på så gör jag hellre det. Hade det varit så att chanserna var sämre om man inte gjorde längre uppehåll, så hade jag inte ens övervägt att köra på som vi gör. Men nu förlorar vi inget på det.
Herregud tjejen, fattar inte hur du orkat! Vi har gjort fem försök på drygt tre år, och det har varit tufft tycker vi. Otroligt starkt av er! Var rädda om er och försök hinna leva också (om du förstår vad jag menar).
SvaraRaderaJag önskar dig lycka till och skickar massor av cyberkramar. Femte gången gillt, nu SKA det lyckas!!
Jag dansar bebistilljoanna-dansen hela dagarna nu!
SvaraRaderaOj vilket tempo! Det hade jag aldrig klarat, starkt jobbat. För mig har pauserna i mellan varit livsviktiga, men vi är ju alla olika.
SvaraRaderaAntar att ni kört korta metoden?
Önskar er ett stort lycka till nu inför det här 5e försöket. Det ska ga!!
Stor kram fran Lisa
Att ge upp är inte ett alterantiv anser jag. Det är klart att man kämpar hur många motgångar man än stöter på. Vi ger inte upp i första taget!
SvaraRaderaKram Kix
Lisa: IVF1, 2 och 3 var korta metoden. IVF4 körde vi långa och nu på IVF5 är det korta metoden igen.
SvaraRadera