Amelia...

Jag har ingen aning! Jag har verkligen inte det!

Tjejerna som intervjuade oss, de frilansande journalisterna som sålde artikeln till Amelia, de har ingen aning. Jag har aldrig varit i kontakt med Amelia angående det här heller så det känns lite konstigt att ringa dit och höra mig för. Men det kanske jag borde göra. Hade varit skoj om artikeln kom ut NÅN gång. Känns så knasigt att gå omkring och vänta på det hela tiden. Vill bara få det gjort. Ut med skiten bara!

Så nu vet ni, nu är ni uppdaterade. Jag vet INGENTING =)

Det där med lakrits

Det har jag nämnt ett par gånger. Tror till och med att jag tar upp det i ameliaartikeln som jag inte vet när den kommer ut. =)

Det jag har hört, och givetvis minns jag varken var eller när, är att lakrits är dåligt att äta när man försöker eller är gravid. Kanske är det därför. Fast själv trodde jag att för mycket lakrits kunde resultera i ett missfall. Någon annan som hört något om vilken inverkan lakrits kan ha? Tror ni det är något att bry sig om?

Eller är detta ungefär i stil med att om man undersöker tillräckligt noga kan man komma på att ALLT är dåligt för en på olika sätt, i olika mängder och kombinationer? Att man egentligen inte kan äta något alls, oavsett om man är gravid eller inte.

Så kallad 'ny forskning'

Aftonbladet skriver en del intressanta saker, en massa trams som är roligt att läsa och en massa trams man hade klarat sig utan. Men ibland ligger de bara efter...

Är det någon detta är nytt för? Och varför kan de inte skriva lite mer om vad man faktiskt kommit fram till och hur, eller i alla fall uppge lite information om företagen eller personerna som bedrivit forskningen så att man kan kolla upp lite mer info på egen hand?

Adoptera ett embryo?

Läste en artikel om det precis, SÅ häftigt! Man måste vara plusmedlem för att kunna läsa artikeln, men i korta drag handlar den om en kvinna som 'adopterade' två embryon på en klinik i Malaysia och blev gravid med tvillingar. Barnen som hon adopterat har hon alltså också burit på.

Trist att man inte kan göra det i Sverige, donera/få befruktade ägg alltså. Hoppas det blir lagligt nån gång i alla fall. Känns så fel att alla befruktade ägg på kliniker runt om i landet, vars 'föräldrar' gärna hade delat med sig av måste slängas om föräldrarna inte vill använda dem själva.

Vad tror ni? Och vad har ni för tankar och åsikter om det?

Joanna säger hej på Expressen ocskå

Då är man småkändis i en vecka. Kanske den viktigaste veckan i mitt liv. Temperaturen stiger och pressen ökar. Jävlar vad jag vill ha det där plusset nu.

Till alla nya läsare: Kul att ni ville hälsa på. Ni får gärna stanna en längre stund, här finns vansinnigt mycket strunt att läsa om man har tråkigt på jobbet, är för trött för att göra något annat än att ligga och såsa med datorn på magen eller om man helt enkelt inte har något bättre för sig. Är ni bara i förbifarten men vill komma tillbaka senare är det bara att lägga till mig på bloglovin´ eller följa bloggen med den där google-grejen jag har lite längre ner till höger. Och alla ni som tröttnade ungefär samtidigt som ni trillade in, knalla vidare nån annanstans, här är redan trångt som det är.

Och till mina gamla läsare: Här hittar ni den mycket korta intervjun med mig.

Infertilitet som förs vidare?

Jag som inte ens är gravid än lyckas ändå oroa mig över det som skrivs i den här artikeln. (Fru Barnlös bloggade om den för nån månad sen, men jag är fortfarande lite fast i den...) Någon annan som läst den? Jag förstår inte riktigt varför det skulle vara större risk att provrörsbarn får med sig de kassa fertilitetsgenerna än om man lyckas bli gravid på naturlig väg när man är ofrivilligt barnlös och har kassa fertilitetsgener.

Eller har jag missuppfattat budskapet?

Det var visst speciellt riskabelt när man gör ICSI...men det känns ju som att det borde vara tvärtom när man väljer ut de bästa spermierna att befrukta äggen med. Men man gör ju iofs bara ISCI när spermierna är av sån kvalitet att de inte lämpar sig för vanlig IVF. Men man består ju till 100% av sina föräldrars dna så det är ju inte så konstigt att man ärver det mesta från dem också.

Sen fattar jag inte riktigt varför den manliga infertiliten så lätt kan föras vidare, men inte den kvinnliga. Den nämns inte alls i artikeln. Om en kvinna är den som har fertilitetsproblem, och hon föder en dotter, är hon då helt fri från de dåliga fertilitetsgenerna?

I vårt fall så har inga av våra föräldrar, eller deras föräldrar (och så vidare) haft infertilitetsproblem. Det borde ju betyda att om infertilitetsproblem kan uppstå så lätt, så borde de också kunna försvinna lika lätt.

Och om infertiliteten beror på yttre faktorer och inte DNA då. Det säger man inget om i artikeln. Istället så skrämmer man upp folk med att säga att de som gör IVF och ICSI sätter barn till världen med kass dna. Trevligt...

Jaja, ni kan ju läsa artikeln om ni vill. Skriv gärna vad ni tycker, jag vill höra! =)

Snart kommer väl ett IVF-hemma-kit också?

Nu kan man testa spermiekvaliteten hemma också. Visst, det kunde man innan också men då fick man i stort sett svaret, OK eller NOT OK. Det här nya chiptestet ska visst vara väldigt tillförlitligt och räkna EXAKTA mängden spermier. Det låter ju faktiskt lite fantastiskt.

Och så går det på ett kick! Om man nu kan slippa att åka till sjukhuset och lämna prov i en kopp för att sen vänta på svaret i minst en vecka så känns det här fullkomligt revolutionerande! Undrar när det kommer till Sverige...

Ni kan läsa om detta i en artikel nyligen publicerad på aftonbladet.

Sen vet jag ju att man inte ska tro helhjärtat på vad som skrivs på aftonbladet. Bara för att det har utvecklats nu så innebär det kanske att det ändå inte kommer att massproduceras förrän om 10 år när det genomgått ett miljonte test. Och då kanske det smäller och det blir att gå tillbaka till ruta 1. Men man får väl drömma lite?

Vetenskapliga bevis?

Läste en artikel om nån ny studie angående insemination. Nu har jag aldrig blivit inseminerad på en klinik, men nog har jag haft benen i vädret efter våra naturliga försök. Man gör ju vad man kan.

Däremot har jag en mycket god vän som blivit inseminerad och som lyckades på första försöket. Vad säger du M, låg du stilla i 15 min efter inseminationen? :)

Någon annan som gjort som jag och viftat med benen i luften?

Men skit också

I en artikel i Aftonbladet idag berättar man att det händer att friska foster aborteras av misstag...

När man får beskedet om att fostret i magen har dött så är det inte direkt så att man inte tror på läkaren. Det har man inte ork till. All energi går åt för att hantera de jobbiga nyheterna. Men uppenbarligen behöver vi vara mer på vår vakt och kräva minst ett UL till för att inte riskera att skrapa bort ett fullt levande foster.

En av kvinnorna som drabbats kan ni läsa mer om här.

Inga 12 veckor här inte

NÄR vi äntligen blir gravida så kommer vi inte vänta i 12 veckor innan vi berättar. Bara för att man kanske får missfall. För det är ju bara därför man uppmanas att vänta.

Jag vill kunna glädjas åt min graviditet redan från början (även om jag vet att det kommer att bli svårt att inte vara orolig) och jag vill att vänner och familj ska få ta del av glädjen tillsammans med oss. På samma sätt kommer jag behöva deras stöd ifall något tråkigt inträffar.

Jag har redan fått ett missfall som nästan ingen känner till och den känslan av misär och ensamhet vill jag aldrig behöva uppleva igen!

Calle Schulman tar upp samma fråga i en debattartikel idag.