torsdag 11 november 2010

Missfall...igen...

Det ville sig inte. Tog ett test igår som knappt visade något alls och imorse blev det inget test för det kändes inte så lönt. Blödningarna tilltog i tisdags, den där vanliga menssmärtan som ni säkert känner igen dök upp och allt har hållt i sig till idag. Imorse kom dessutom 'klumpen', den lilla hinnsäcken som pyret skulle utvecklats i om det hade bestämt sig för att stanna hos mig.

Det känns tungt nu. Jag visste ju redan igår att det var kört så jag gick på fest och bestämde mig ganska tidigt att jag skulle se till att bli full, fullare, fullast. Jag mår som jag förtjänar idag och jag tror det dövar missfallssmärtorna. Både de psykiska och de fysiska. Det värker i tjejmagen, som om jag hade ett stort hål där. Psykiskt så har jag inte tagit det till mig än. Just nu är jag bakis på jobbet och fokuserar på att vakna till liv så jag kan gå och ställa mig på företagsmässan som vi är med på och vara trevlig mot en massa studenter.

Det blir verkligen en sjuk kontrast, att stå på en mässa och prata med bananskalsstudenter som inte har några som helst bekymmer i livet (klart att de kan ha, men det är svårt att föreställa sig dem idag...) medan jag själv har ett missfall som pågår i magen och åtta ivf-behandlingar i ryggen. Så sjukt att det på något sätt blir absurt.

Vill återigen tacka er alla som skriver, stöttar, hoppas och kämpar tillsammans med mig. Att ni finns där för och med mig betyder oerhört mycket. Det här hjärtat är till er.

60 kommentarer:

  1. Fan också. Rent ut sagt.

    KRAM till er båda.

    SvaraRadera
  2. Ååå Joanna... Kan inte ens föreställa mig hur du mår :( En varm, varm kram till dig!!

    SvaraRadera
  3. Ge aldrig upp, kom ihåg det! Hoppas så att ni kommer kunna samla nya krafter och ge er på ännu ett försök

    Kramar

    SvaraRadera
  4. och jag gråter igen, för oss alla... sitter med mensvärk på jobbet och ska försöka uppmana något slags engagemang för de låtsasproblem vi har här jag oxå. Känns så in i h*lvete meningslöst.

    skickar över en stor kram...

    SvaraRadera
  5. Herregud vad sorgligt, tårarna börjar rinna här framför datorn, jag tänker och känner med er. Ta hand om varandra nu.
    Lina

    SvaraRadera
  6. Skit också... :( Sänder dig massor av stora, varma styrkekramar!

    SvaraRadera
  7. Orden räcker inte till så det blir bara en varm kram Joanna!!

    SvaraRadera
  8. Det är så himla sunkigt allt det här. Livet är inte rättvist på en fläck!

    Jag ska absolut inte predika för vad du ska göra för att må bra. Många går nog på jobbet för att det är ett sätt att få något annat att tänka på, och det är det bästa man kan göra i så fall. Men tänk även på att du genomgår något som också är fysiskt ordentligt påfrestande (som om du inte skulle veta det, men ändå) så se till att ta hand om dig också. Kanske behöver kroppen rent fysiskt vila någon eller några dagar? Jag förstår om du SKITER i det en dag som denna, det är lätt att bli förbannad (och bli det, det är inte så dumt) men vi är nog många här i cyberrymden som lider med dig nu och skulle vilja ge dig en kram, dra på dig dunsockar och ge dig en god kopp choklad eller té. Du behöver bli omhändertagen, ta inte allt slit själv.

    Tänker på er båda två, kram!

    SvaraRadera
  9. Jag lider med dig. Har hoppats hela tiden att det skulle vara din tur nu. Livet är så orättvist. Men du är stark och har bevisat för oss så många gånger nu att du reser dig igen och det kommer du göra nu oxå.

    SvaraRadera
  10. Fy fan vad orättvist!!! Önskar att det fanns något jag kunde göra för att hjälpa, men skickar en kram i stället.

    SvaraRadera
  11. Näe va tråkigt!
    *kramar om*

    SvaraRadera
  12. Fördjävligt är vad det är. Riktigt, riktigt fördjävligt. För att visa mitt stöd blir det ett bidrag till Wabbie foundation från mig idag.

    Kram,
    Sanna

    SvaraRadera
  13. så ledsamt, jag finner inga ord....Det är så jäkla orättvist! men nu måste ni se till att få ta prverna som man tar vid en missfallsutredning, allt annar vore konstigt... Kram i massor

    SvaraRadera
  14. Det här är fan i mej inte SANT!!! Livet är sååå orättvis!! Tusen kramar till dej :( Nina

    SvaraRadera
  15. Blir så ledsen och uppgiven, varför ska inte ni lyckas? Skickar kramar o tänker så på er. Kram

    SvaraRadera
  16. Ni finns i mina tankar. Mina allra varmaste kramar till er!
    Kram

    SvaraRadera
  17. Jag beklagar :,-( Är så ledsen för eran skull.

    SvaraRadera
  18. Jag lider med dig. Hoppas att du orkar komma tillbaka snart igen. Önskar återigen att det var något jag kunde göra för att få dig att må bättre:(

    SvaraRadera
  19. Fan också.
    Tänker på dig så himla mycket.

    SvaraRadera
  20. Jag är så ledsen för din skull. KRAM!

    SvaraRadera
  21. KRAM på dig!//Catrine

    SvaraRadera
  22. Jag är så himla ledsen för er skull!

    Stor kram till dig

    SvaraRadera
  23. Så ledsen för er skull!! Styrkekramar Lila

    SvaraRadera
  24. Så jättetråkigt :( Många kramar härifrån

    SvaraRadera
  25. Förjävligt:( tänker på dej, kram!

    SvaraRadera
  26. Johanna, tänker på dig. Det är sååå orättvist!! Ta hand om dig.
    Kram

    SvaraRadera
  27. Jag har inga ord längre, men du vet att jag finns här. Kram!

    SvaraRadera
  28. Usch o fy för världen just nu!

    Varma kramar!!

    SvaraRadera
  29. Jävla, förbannade skit också. :´(

    SvaraRadera
  30. Stor, stor kram till min ödessyster. Gick igenom samma sak som du, nästan exakt samtidigt. Testade pos på fredagen och på tisdagen måste jag acceptera att det var över. Hoppas ödet ännu minns oss och ger oss endel av lyckan och skratten. Snart.
    B

    SvaraRadera
  31. NEEEEJJ!!!! Det var ju inte så detta skulle sluta :´(

    Fy farao så orättvist livet är!!

    Massor av kramar till dig ! Ta hand om dig!!

    SvaraRadera
  32. Kan inte säga annat än kram, är så ledsen för er skull och att det inte fick lyckas den här gången heller. Tänker på dig.

    SvaraRadera
  33. Tänk att det inte kan få lyckas för er!
    Kram till dig fina Joanna

    SvaraRadera
  34. Skickar en stor varm kram till er båda två! Ta hand om varandra!

    Kram C

    SvaraRadera
  35. Usch stumpan :( fy f*n säger jag, livet är så orättvist! Men du ska veta att vi alla håller tummarna för er, och skickar all stöttning vi kan! Du är inte ensam, glöm inte det! Vi finns här för dig <3

    SvaraRadera
  36. Hej ! Här kommer en hög med stykrekramar :) tummarna är hållna för dig, alltid!

    KRAM

    SvaraRadera
  37. Det finns inga ord. Jag är så ledsen för er skull! =( Kramar i massor!

    SvaraRadera
  38. Känner så med er.
    Har precis gått igenom min andra skrapning pga MA på ett halvår.
    Båda gånger med tvillingar.första i v 15, nu i v 10.
    Stor styrkekram från mig!

    SvaraRadera
  39. Jag tänker på dig och önskar att du slapp all denna smärta och sorg! Jag hoppas att du snart får tillbaka ditt hopp och din styrka! Kram, Susan

    SvaraRadera
  40. Känner med dig. Försöker själv, gick igenom ett tidigt MF i augusti, den dagen - fy fan.. Det är okej att inte vara superstark hela tiden men samtidigt är det d enda försvaret som verkar funka för att inte bryta ihop. Tänker på dig tjejen.

    Kattis

    SvaraRadera
  41. Livet är så otroligt vackert men så ofantligt skört - och sorgligt.

    Jag lovar att vara tacksam för mitt liv och de barn jag har trots andra problem. Kram

    SvaraRadera
  42. Fan! Blir så ledsen för er skull. Skickar en massa styrkekramar och tänker på dig idag.
    Kram!

    SvaraRadera
  43. Jag är så himla ledsen för er skull. Kan inte ens föreställa mig hur ni mår men jag skickar många styrkekramar!

    SvaraRadera
  44. Fan, fan, fan! Vad fruktansvärt orättvist livet kan vara. Kram!

    /Tove

    SvaraRadera
  45. Finns inget att skriva, inget att säga för att göra smärtan mindre!

    *KRAM*

    SvaraRadera
  46. Jag är så ledsen. TA HAND OM DIG!!!

    SvaraRadera
  47. Blir så ledsen för er skull!! Så orättvist...
    Många kramar till er!!

    SvaraRadera
  48. Åh finaste, jag är så otroligt ledsen för er skull. Fan så orättvist:(. Ord känns så fjuttiga, men ta hand om varandra ordentligt.

    KRAM (önskar jag kunde ge dig en irl)♥♥♥

    SvaraRadera
  49. Så ledsamt att höra. Men din blogg bidrar till något viktigt, tack för det. Och all lycka.

    SvaraRadera
  50. Jag är så ledsen för er skull, livet är vidrigt orättvist. Det enda jag kan försöka trösta dig med är att jag idag har en underbar son på sex månader efter tre IVF-försök. Inget alls mot åtta försök, men nu när han finns så känns det helt självklart att det var just han som skulle komma. Hade försöken innan lyckats hade ju han inte funnits, det var liksom meningen hela tiden att det här är det barn som vi väntat så länge på. Jag hoppas verkligen att ni också får uppleva det, att just ert barn till slut dyker upp!

    /Malin

    SvaraRadera
  51. Nej vad tråkigt att höra! Lider med er och vill skicka lite styrketankar och kramar!

    SvaraRadera
  52. Skickar en massa kramar till dig vännen!

    SvaraRadera
  53. Fy fan vad ledsen jag blir för er skull! Har inga ord - skickar bara fler kramar!

    SvaraRadera
  54. Fy fan va orättvist det är! Blir så ledsen för er skull... Många kramar till er båda.

    SvaraRadera
  55. Orättvis värld!

    Du har en award att hämta hos mig!

    SvaraRadera
  56. Världen är alldeles för orättvis! styrkekramar till dig!

    SvaraRadera