Diskmaskinshelvetet

Vet inte riktigt om jag berättat om vår förra diskmaskin för er, den i lägenheten. Den gick i alla fall sönder några månader innan vi flyttade därifrån. Vattnet rann inte till och hälften av sakerna i den smälte pga den höga värmen. Riktigt tråkigt, speciellt eftersom större delen av våra nya och fina bestick som vi fick i julklapp smälte. Oavsett, så fick vi alltså köpa en ny.

Så kommer vi till vårt hus, med ett kök som är ganska nytt och fint men med en diskmaskin från stenåldern. Det första den gör är att börja läcka ut smutsigt vatten ut på köksgolvet. Den förre ägaren hävdar bestämt att de aldrig haft problem med den förr. Jo, ja tackar! Så praktiskt för dem och så väldigt osannolikt att den skulle gå sönder så fort vi börjar använda den. Dessutom går diskmedelsluckan inte att stänga så tabletten löses upp alldeles för tidigt, innan disken hunnit bli sköljd ordentligt så disken blir aldrig riktigt ren heller.

Det känns helt fel att köpa en ny diskmaskin till sin lägenhet, flytta därifrån och vara tvungen att köpa en ny diskmaskin i sitt nya hus, det första man gör.

Ett plus är i alla fall att vi inte kommer behöva köpa fler diskmaskiner på ett tag (hoppas jag!) och att alla köksmaskiner nu kommer att vara rostfria.

Fjärde gången gillt kanske?

Började dagen underbart med frukost nere på stan och en promenad i det mysiga höstvädret. Till och med solen tittade fram en stund.

När vi kom hem blev dagen genast sämre. Gick på toa och där kom det. Det där bruna som alltid kommer innan mensen :( Tog ett test som visade minus såklart och under resten av dagen har mensvärken kommit smygande. Allt det där hoppet och positivismen jag har haft var visst inte till mycket nytta.

Och alla era tummar som blivit blåa av allt hållande, det var ju också helt meningslöst :( Ni borde ju hållt dem för någon som har en chans att lyckas.

Pissedag idag alltså. Uppgiven, ledsen, misslyckad, värdelös, kass, förtvivlad och alla andra dåliga ord. Så känns det just nu. Helvetet tar visst aldrig slut...