tag:blogger.com,1999:blog-1239877264929407617.post2276708335231195225..comments2023-05-04T11:37:04.777+02:00Comments on Resan till plusset: TerapiJoannahttp://www.blogger.com/profile/06147702650902707699noreply@blogger.comBlogger8125tag:blogger.com,1999:blog-1239877264929407617.post-91177116703655708242010-05-11T09:38:41.409+02:002010-05-11T09:38:41.409+02:00joanna, ang det där med att träffa din vän som är ...joanna, ang det där med att träffa din vän som är gravid.jag har samma erfarenhet fast med en syster. som jag har gjort har jag försökt se bortom allt och tänkt att hur skulle jag vilja bli bemött av henen om det vat tvärtom.natusligtis med medkänsla och glädje. Så ajg blev nog ostället den där som syrran jag ställer upp till 110% på dig nu när du fått barn osv jag vet inte men märkte att jag växte själv av att vara god istället för känna massa avundsjuka och det. Självklart känns det så ibland, jag är ju mänsklig, men jag försöker att finnas där för henne för att jag älskar henne och vill inte att detta sksa förstöra vår relation. Det är den ju för betydlesefull för. tror du med känner så med din vän. Lycka till, tänker massa på diglindahttp://www.minbebis.com/blogg/lindisnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1239877264929407617.post-74055324299583082162010-05-10T17:03:01.238+02:002010-05-10T17:03:01.238+02:00Jag funderar faktiskt också på att kontakta en psy...Jag funderar faktiskt också på att kontakta en psykolog.<br />Du får gärna berätta hur det gick, och om det är värt det. :)Shttp://enbebistilloss.blogg.senoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1239877264929407617.post-70843662459504682042010-05-07T23:28:55.384+02:002010-05-07T23:28:55.384+02:00Jag gick till en psykolog under tiden min mamma va...Jag gick till en psykolog under tiden min mamma var sjuk och efter att hon dog. Han som jag hade var ett enormt stöd, man behövde aldrig tänka att "nej, det här kan jag inte säga" utan jag kunde säga precis vad som hellst, väldigt skönt. Hoppas det ger dig något om du börjar att gå hos en, vad jag förstår är det väldigt olika det där om det passar en elelr ej.<br /><br />Terapi för mig annars är också att pilla i trädgården eller i hemmet. Jag gör även mycket kort och annat pyssel, det är väligt kul. Skönt att bara göra något annat en stund och släppa alla tankar som man går runt med hela dagarna.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1239877264929407617.post-64304627178177240132010-05-07T23:20:42.051+02:002010-05-07T23:20:42.051+02:00Ang psykolog: där håller jag helt med Tonci. Det h...Ang psykolog: där håller jag helt med Tonci. Det har vart en sådan hjälp för mig och mitt grubblande att prata av sig med någon helt utomstående. All frustration och bitterhet har jag börjat se förbi och framåt. Jag tog kontakt med henne strax innan vårt tredje försök, som ju heller inte det blev ett ET. Hon är så skön, vi har nu en paus, men behöver jag henne igen så kan jag bara pingla. Hon är i landstinget på vårdcentralen så jag behövde bara betala 100:-/gång - TOPPEN!!! Hade jag vart inskriven i mödravården så hade det vart gratis... <br /><br />Hennes hjälp och ibland lite svåra frågor hjälpte mig som sagt verkligen att gå vidare och det är troligen därför jag känner mig stark inför kommande äventyr, trots att 3IVF-försök var förgäves, inga fler sådana nu utan det är endast äggdonation eller adoption som gäller...<br /><br />För övrigt är jag en djur- och naturmänniska. Vi har en del djur här och det ger mig verkligen ro i själen att pyssla med dem, eller att gå en lång skogspromenad med hundarna.<br /><br />Varje människa får helt enkelt hitta sin/sina metoder för att hela sin själ o kropp och bli stärkt inför vidare resor...<br /><br />Stor kram o lycka till Sara KAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1239877264929407617.post-83468686511914110792010-05-07T22:31:46.534+02:002010-05-07T22:31:46.534+02:00Spännande med psykologträffar. Jag har aldrig vari...Spännande med psykologträffar. Jag har aldrig varit hos någon, men funderat på det. Jag tror att det kan vara nyttigt att göra.<br /><br />Det där med blogg- och trädgårdsterapi känner jag igen. Båda sätten är bra. En heldag ute i trädgården som avslutas med en middag på altanen är oslagbar när det gäller att känna sig bättre.<br /><br />Det är också skönt att ha riktigt goda vänner som man kan prata mycket med. Annat som hjälper mig är läsning, shopping och filmer. Eller att gå en långpromenad med bra musik i hörlurarna. <br /><br />Ha en *underbar* helg! :)TeachMomhttps://www.blogger.com/profile/16467048992311094831noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1239877264929407617.post-76599131221510352422010-05-07T20:53:41.747+02:002010-05-07T20:53:41.747+02:00Ett av mina bästa drag här i livet var att gå till...Ett av mina bästa drag här i livet var att gå till psykolog efter min första dotters födelse. Hade nog inte suttit här idag annars... Så kändes det innan första mötet. Men som sagt, det bästa jag gjort. Jag tyckte att jag var så stark och kunde klara allt själv men ibland är det starkaste att be om hjälp med det man inte reder ut själv. För ibland behöver man bara nån som ger lite ordning bland tankarna. Det tunga jobbet får man ju göra själv!<br /><br />Lycka till! Jag tänker på dig allt som oftast! <br /><br />KramAnonymoushttps://www.blogger.com/profile/05427323362859262022noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1239877264929407617.post-47881740838089213172010-05-07T17:52:55.626+02:002010-05-07T17:52:55.626+02:00"En kopp té som aldrig blir kall...", vi..."En kopp té som aldrig blir kall...", vilken vacker och poetisk beskrivning av bloggterapin! Mina terapier är: långa, varma duschar, musik, dans, ensamhet, naturen, shopping (hm, kanske inte alltid så smart...), nära vänners sällskap, bloggar och forum, m.m. Tänk så bra att det finns så många olika terapier! :)<br />Många kramar!pärlahttps://www.blogger.com/profile/06241464162309791183noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1239877264929407617.post-49392305028928282022010-05-07T16:25:23.245+02:002010-05-07T16:25:23.245+02:00Hej Joanna!
Det var länge sedan när jag la komment...Hej Joanna!<br />Det var länge sedan när jag la kommentar på din blogg, men det betyder inte att jag inte följer alla dina inlägg och inte känner djupt med dig. Jag vet hur det är med andra gravida, när man själv får uppleva misslyckande hela tiden. Jag tänkte jag är just nu kanske en av de sista som du är nyfiken på, vill höra från, så jag höll mig lite i bakgrunden. <br />Men du måste veta att jag känner och lider med dig och önskar sååå mycket att ni snart ska lyckas. Jag beundrar din styrka och tror fortfarande på att detta ska hjälpa dig att nå din mål och få en bebis. <br />Ang. dina frågor. Jag har gått hos psykolog och träffar henne fortfarande då och då när jag känner att det finns frågor i mig som jag inte verkligen hittar svaret på själv. Fördelen med en psykolog (jämfört med vänner och familjmedlemmar) är enligt mig att de är utomstående och 100% objektiva och kan se saker och peka på saker som andra kanske inte ser för att de har sina känslor mot oss. Om psykologen är bra (det är inte lätt att hitta verkligen bra) och ni passar ihop med varandra, kan det vara en väldigt framgångsrik terapi. <br />Att göra en träff med gravid väninna smärtfritt vet jag inte hur man gör. Jag har nästan förlorat väninnor p.g.a att jag hade svårt att träffas med dem, till slut bestämde jag mig att även om det gör ont vill jag inte tappa dem bort, jag försökte stå ut med situationen, och ibland gick det överraskande bra. När jag kände att det skulle vara alldeles för svårt att se dem, då lyssnade jag på mina känslor och höll jag mig borta ett tag. Jag hade tur att alla förstod mig och hade tålamod med mig.<br />Mina egna terapiformer är: psykolog, vänner, sport, yoga, resa. <br />Stora kramar till dig!Timeahttps://www.blogger.com/profile/16325450195639506945noreply@blogger.com